Sundara Kanda Sarga 1
सुन्दरकाण्डम् सर्गः 1
Sarga 1 of the Sundara Kanda.
Shlokas (210)
+ Add ShlokaOpening of Sundara Kanda
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 1
ततो रावणनीतायाः सीतायाः शत्रुकर्शनः। इयेष पदमन्वेष्टुं चारणाचरिते पथि।।
tatō rāvaṇanītāyāḥ sītāyāḥ śatrukarśanaḥ. iyēṣa padamanvēṣṭuṅ cāraṇācaritē pathi৷৷
Hanuman, crusher of enemies resolved to find the whereabouts of Sita, carried away by Ravana. He followed the path of the Charanas, celestial bards.
Sundara Kanda 1.2
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 2
दुष्करं निष्प्रतिद्वन्द्वं चिकीर्षन् कर्म वानरः। समुदग्रशिरोग्रीवो गवांपतिरिवाबभौ।।
duṣkaraṅ niṣpratidvandvaṅ cikīrṣan karma vānaraḥ. samudagraśirōgrīvō gavāṅpatirivābabhau৷৷
Hanuman who raised his head and neck, intending to cross the formidable ocean which none else could accomplish, looked like a leading bull.
Sundara Kanda 1.3
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 3
अथ वैडूर्यवर्णेषु शाद्वलेषु महाबलः। धीरः सलिलकल्पेषु विचचार यथासुखम्।।
atha vaiḍūryavarṇēṣu śādvalēṣu mahābalaḥ. dhīraḥ salilakalpēṣu vicacāra yathāsukham৷৷
Tawnyhued Hanuman, gifted with extraordinary strength and patience happily strolled on the marshy tracts of grassy land which had the colour of vaidurya.
Sundara Kanda 1.4
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 4
द्विजान् वित्रासयन् धीमानुरसा पादपान् हरन्। मृगांश्च सुबहून्निघ्नन् प्रवृद्ध इव केसरी।।
dvijān vitrāsayan dhīmānurasā pādapān haran. mṛgāṅśca subahūnnighnan pravṛddha iva kēsarī৷৷
Wise Hanuman went about like a lion scaring away birds, uprooting trees with his chest, and trampling many animals.
Sundara Kanda 1.5
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 5
नीललोहितमांजिष्ठपत्रवर्णैः सितासितैः। स्वभावविहितैश्चित्रैर्धातुभिः समलङ्कृतम्।।
nīlalōhitamāṅjiṣṭhapatravarṇaiḥ sitāsitaiḥ. svabhāvavihitaiścitrairdhātubhiḥ samalaṅkṛtam৷৷
The mountain was as though decorated with mineral rocks of varied colours like blue, red, yellow and green as well as black and white৷৷It was frequently visited by yakshas, kinneras, gandharvas and nagas surrounded by their retinue, capable of assuming any form at their free will rivalling gods and nagas in splendour.
Sundara Kanda 1.6
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 6
।। कामरूपिभिराविष्टमभीक्ष्णं सपरिच्छदैः। यक्षकिन्नरगन्धर्वैर्देवकल्पैश्च पन्नगैः।।
৷৷ kāmarūpibhirāviṣṭamabhīkṣṇaṅ saparicchadaiḥ. yakṣakinnaragandharvairdēvakalpaiśca pannagaiḥ৷৷
The mountain was as though decorated with mineral rocks of varied colours like blue, red, yellow and green as well as black and white৷৷It was frequently visited by yakshas, kinneras, gandharvas and nagas surrounded by their retinue, capable of assuming any form at their free will rivalling gods and nagas in splendour.
Sundara Kanda 1.7
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 7
स तस्य गिरिवर्यस्य तले नागवरायुते। तिष्ठन् कपिवरस्तत्र ह्रदे नाग इवाबभौ।।
sa tasya girivaryasya talē nāgavarāyutē. tiṣṭhan kapivarastatra hradē nāga ivābabhau৷৷
As the monkey leader stood at the foot of the great mountain filled with lordly elephants he looked like an elephant standing at the centre of a pond.
Sundara Kanda 1.8
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 8
स सूर्याय महेन्द्राय पवनाय स्वयंभुवे। भूतेभ्यश्चाञ्जलिं कृत्वा चकार गमने मतिम्।।
sa sūryāya mahēndrāya pavanāya svayaṅbhuvē. bhūtēbhyaścāñjaliṅ kṛtvā cakāra gamanē matim৷৷
Offering salutations with folded palms to the Sungod, to Mahendra, lord of the gods, to the windgod, to the Creator Brahma and to all the attendants of lord Siva, made up his mind to proceed (to Lanka).
Sundara Kanda 1.9
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 9
अञ्जलिं प्राङ्मुखः कुर्वन् पवनायात्मयोनये। ततो हि ववृधे गन्तुं दक्षिणो दक्षिणां दिशम्।।
añjaliṅ prāṅmukhaḥ kṛtvā pavanāyātmayōnayē. tatō hi vavṛdhē gantuṅ dakṣiṇō dakṣiṇāṅ diśam৷৷
Hanuman, endowed with great equanimity, facing the east and joining his palms by way of salutaion to the Windgod, his father, he enlarged his size and turned south in order to depart.
Sundara Kanda 1.10
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 10
प्लवङ्गप्रवरैर्दृष्टः प्लवने कृतनिश्चयः। ववृधे रामवृद्ध्यर्थं समुद्र इव पर्वसु।।
plavaṅgapravarairdṛṣṭaḥ plavanē kṛtaniścayaḥ. vavṛdhē rāmavṛddhyarthaṅ samudra iva parvasu৷৷
Having made up his mind to leap for the cause of Rama, Hanuman began to grow in size just as the sea grows during the fullmoon and newmoon days, while the monkey troops were watching.
Sundara Kanda 1.11
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 11
निष्प्रमाणशरीरः सन् लिलङ्घयिषुरर्णवम्। बाहुभ्यां पीडयामास चरणाभ्यां च पर्वतम्।।
niṣpramāṇaśarīraḥ san lilaṅghayiṣurarṇavam. bāhubhyāṅ pīḍayāmāsa caraṇābhyāṅ ca parvatam৷৷
Having swollen to an immeasurable figure, he pressed on the mountain with his feet and hands in an attempt to cross the ocean.
Sundara Kanda 1.12
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 12
स चचालाचलश्चापि मुहूर्तं कपिपीडितः। तरूणां पुष्पिताग्राणां सर्वं पुष्पमशातयत्।।
sa cacālācalaścāpi muhūrtaṅ kapipīḍitaḥ. tarūṇāṅ puṣpitāgrāṇāṅ sarvaṅ puṣpamaśātayat৷৷
Pressed firmly by Hanuman, the mountain was shaken for a moment which caused the flowers to drop down from the tree tops.
Sundara Kanda 1.13
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 13
तेन पादपमुक्तेन पुष्पौघेण सुगन्धिना। सर्वतः संवृतः शैलो बभौ पुष्पमयो यथा।।
tēna pādapamuktēna puṣpaughēṇa sugandhinā. sarvataḥ saṅvṛtaḥ śailō babhau puṣpamayō yathā৷৷
With heaps of flowers full of fragrance fallen down from the trees all over the mountain, it looked as though it was a mountain of flowers.
Sundara Kanda 1.14
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 14
तेन चोत्तमवीर्येण पीड्यमानः स पर्वतः। सलिलं सम्प्रसुस्राव मदं मत्त इव द्विपः।।
tēna cōttamavīryēṇa pīḍyamānaḥ sa parvataḥ. salilaṅ samprasusrāva madaṅ matta iva dvipaḥ৷৷
The mountain pressed hard under the feet of the valiant (Hanuman), discharged streams of water just as an elephant in rut would exude water of intoxication.
Sundara Kanda 1.15
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 15
पीड्यमानस्तु बलिना महेन्द्रस्तेन पर्वतः। रीतीर्निर्वर्तयामास काञ्चनाञ्जनराजतीः।।
pīḍyamānastu balinā mahēndrastēna parvataḥ. rītīrnirvartayāmāsa kāñcanāñjanarājatīḥ৷৷
Pressed by the powerful Hanuman, mount Mahendra let out streams of the hue of gold and silver (containing the ores of these minerals)৷৷
Sundara Kanda 1.16
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 16
मुमोच च शिलाः शैलो विशालाः समनःशिलाः। मध्यमेनार्चिषा जुष्टा धूमराजीरिवानलः।।
mumōca ca śilāḥ śailō viśālāḥ samanaḥśilāḥ. madhyamēnārciṣā juṣṭā dhūmarājīrivānalaḥ৷৷
The mountain threw down big boulders along with sulphur just like fire emits columns of smoke, surrounded by flames.
Sundara Kanda 1.17
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 17
गिरिणा पीड्यमानेन पीड्यमानानि सर्वतः। गुहाविष्टानि भूतानि विनेदुर्विकृतैः स्वरैः।।
giriṇā pīḍyamānēna pīḍyamānāni sarvataḥ. guhāviṣṭāni bhūtāni vinēdurvikṛtaiḥ svaraiḥ৷৷
Squeezed on all sides of the mountain by Hanuman, all creatures living in the caves shrieked making horrible sounds .
Sundara Kanda 1.18
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 18
स महासत्त्वसन्नादः शैलपीडानिमित्तजः। पृथिवीं पूरयामास दिशश्चोपवनानि च।।
sa mahāsattvasannādaḥ śailapīḍānimittajaḥ. pṛthivīṅ pūrayāmāsa diśaścōpavanāni ca৷৷
Due to the crushing of the mountain, a loud noise of the various creatures shot up filling the earth in all directions and groves around.
Sundara Kanda 1.19
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 19
शिरोभिः पृथुभिः सर्पा व्यक्तस्वस्तिकलक्षणैः। वमन्तः पावकं घोरं ददंशुर्दशनैः शिलाः।।
śirōbhiḥ pṛthubhiḥ sarpā vyaktasvastikalakṣaṇaiḥ. vamantaḥ pāvakaṅ ghōraṅ dadaṅśurdaśanaiḥ śilāḥ৷৷
The snakes spread out their broad hoods manifesting swastika marks on them and bit the rocks with their fangs pouring out terrible fire.
Sundara Kanda 1.20
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 20
तास्तदा सविषैर्दष्टाः कुपितैस्तैर्महाशिलाः। जज्ज्वलुः पावकोद्दीप्ता बिभिदुश्च सहस्रधा।।
tāstadā saviṣairdaṣṭāḥ kupitaistairmahāśilāḥ. jajjvaluḥ pāvakōddīptā bibhiduśca sahasradhā৷৷
Bitten by the venomous and angry snakes, the mountain was broken into a thousand pieces by the blazing flames.
Sundara Kanda 1.21
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 21
यानि चौषधजालानि तस्मिन् जातानि पर्वते। विषघ्नान्यपि नागानां न शेकुः शमितुं विषम्।।
yāni cauṣadhajālāni tasmin jātāni parvatē. viṣaghnānyapi nāgānāṅ na śēkuḥ śamituṅ viṣam৷৷
Even the medicinal herbs grown on the mountain could not neutralize the effect of the poison of snakes.
Sundara Kanda 1.22
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 22
भिद्यतेऽयं गिरिर्भूतैरिति मत्त्वा तपस्विनः। त्रस्ता विद्याधरास्तस्मादुत्पेतुः स्त्री गणैः सह।।
bhidyatē.yaṅ girirbhūtairiti mattvā tapasvinaḥ. trastā vidyādharāstasmādutpētuḥ strī gaṇaiḥ saha৷৷
Even the ascetics left the place approaching that the mountain would be broken into pieces by creatures. The alarmed vidyadharas leaped into the sky along with groups of their women, leaving behind golden jugs of wine as well as precious utensils, big and small sizes, and golden goblets, cups in the drinking place, as well as many tasty eatables like licking food, chewing food and many types of meat. They also left bullhides and swords with golden sheaths.
Sundara Kanda 1.23
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 23
।। पानभूमिगतं हित्वा हैममासवभाजनम्। पात्राणि च महार्हाणि करकांश्च हिरण्मयान्।।
৷৷ pānabhūmigataṅ hitvā haimamāsavabhājanam. pātrāṇi ca mahārhāṇi karakāṅśca hiraṇmayān৷৷
Even the ascetics left the place approaching that the mountain would be broken into pieces by creatures. The alarmed vidyadharas leaped into the sky along with groups of their women, leaving behind golden jugs of wine as well as precious utensils, big and small sizes, and golden goblets, cups in the drinking place, as well as many tasty eatables like licking food, chewing food and many types of meat. They also left bullhides and swords with golden sheaths.
Sundara Kanda 1.24
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 24
। लेह्यानुच्चावचान् भक्ष्यान् मांसानि विविधानि च। आर्षभाणि च चर्माणि खडगांश्च कनकत्सरून्।।
. lēhyānuccāvacān bhakṣyān māṅsāni vividhāni ca. ārṣabhāṇi ca carmāṇi khaḍagāṅśca kanakatsarūn৷৷
Even the ascetics left the place approaching that the mountain would be broken into pieces by creatures. The alarmed vidyadharas leaped into the sky along with groups of their women, leaving behind golden jugs of wine as well as precious utensils, big and small sizes, and golden goblets, cups in the drinking place, as well as many tasty eatables like licking food, chewing food and many types of meat. They also left bullhides and swords with golden sheaths.
Sundara Kanda 1.25
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 25
कृतकण्ठगुणाः क्षीबा रक्तमाल्यानुलेपनाः। रक्ताक्षाः पुष्कराक्षाश्च गगनं प्रतिपेदिरे।।
kṛtakaṇṭhaguṇāḥ kṣībā raktamālyānulēpanāḥ. raktākṣāḥ puṣkarākṣāśca gaganaṅ pratipēdirē৷৷
The intoxicated vidyadharas with eyes red like lotuses, wearing garlands around the neck and smeared with red sandalpaste flew into the sky.
Sundara Kanda 1.26
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 26
हारनूपुरकेयूरपारिहार्यधराः स्त्रियः। विस्मिताः सस्मितास्तस्थुराकाशे रमणैः सह।।
hāranūpurakēyūrapārihāryadharāḥ striyaḥ. vismitāḥ sasmitāstasthurākāśē ramaṇaiḥ saha৷৷
Adorned with necklaces, anklets and armlets, the vidyadharis stayed wonderstruck in the sky, smiling gently in the company of their lovers.
Sundara Kanda 1.27
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 27
दर्शयन्तो महाविद्यां विद्याधरमहर्षयः। सहितास्तस्थुराकाशे वीक्षाञ्चक्रुश्च पर्वतम्।।
darśayantō mahāvidyāṅ vidyādharamaharṣayaḥ. sahitāstasthurākāśē vīkṣāñcakruśca parvatam৷৷
The seers among the Vidyadharas, proficient in different fields of knowledge were also watching the mountain from the sky along with others.
Sundara Kanda 1.28
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 28
शुश्रुवुश्च तदा शब्दमृषीणां भावितात्मनाम्। चारणानां च सिद्धानां स्थितानां विमलेऽम्बरे।।
śuśruvuśca tadā śabdamṛṣīṇāṅ bhāvitātmanām. cāraṇānāṅ ca siddhānāṅ sthitānāṅ vimalē.mbarē৷৷
Then the vidyadharas heard the words of praise(of Hanuman) by the sages, seekers of the ultimate truth, the charanas and the siddhas who stood and watched in the clear sky:
Sundara Kanda 1.29
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 29
एष पर्वतसङ्काशो हनुमान् मारुतात्मजः। तितीर्षति महावेगस्समुद्रं मकरालयम्।।
ēṣa parvatasaṅkāśō hanumān mārutātmajaḥ. titīrṣati mahāvēgassamudraṅ makarālayam৷৷
"Hanuman the son of the Windgod, who is like a mountain, with extraordinary might intends to cross the ocean, the abode of crocodiles".
Sundara Kanda 1.30
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 30
रामार्थं वानरार्थं च चिकीर्षन् कर्म दुष्करम्। समुद्रस्य परं पारं दुष्प्रापं प्राप्तुमिच्छति।।
rāmārthaṅ vānarārthaṅ ca cikīrṣan karma duṣkaram. samudrasya paraṅ pāraṅ duṣprāpaṅ prāptumicchati৷৷
"For the sake of Rama and the vanaras he wants to reach the other shore of the ocean, which is difficult, and indeed impossible".
Sundara Kanda 1.31
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 31
इति विद्याधराः श्रुत्वा वचस्तेषां महात्मनाम्। तमप्रमेयं ददृशुः पर्वते वानरर्षभम्।।
iti vidyādharāḥ śrutvā vacastēṣāṅ mahātmanām. tamapramēyaṅ dadṛśuḥ parvatē vānararṣabham৷৷
The vidyadharas heard the sages speaking in that manner on the mountain. They beheld Hanuman, the bull among vanaras, whose strength was beyond measure.
Sundara Kanda 1.32
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 32
दुधुवे च स रोमाणि चकम्पे चाचलोपमः। ननाद सुमहानादं सुमहानिव तोयदः।।
dudhuvē ca sa rōmāṇi cakampē cācalōpamaḥ. nanāda sumahānādaṅ sumahāniva tōyadaḥ৷৷
Hanuman, huge as a mountain moved his body and shook the hair on his body, thundering like a cloud.
Sundara Kanda 1.33
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 33
आनुपूर्व्येण वृत्तं च लाङ्गूलं लोमभिश्चितम्। उत्पतिष्यन् विचिक्षेप पक्षिराज इवोरगम्।।
ānupūrvyēṇa vṛttaṅ ca lāṅgūlaṅ lōmabhiścitam. utpatiṣyan vicikṣēpa pakṣirāja ivōragam৷৷
Like the king of birds Garuda would shake a serpent, he shook his tail covered with hair in order to take off.
Sundara Kanda 1.34
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 34
तस्य लाङ्गूलमाविद्धमात्तवेगस्य पृष्ठतः। ददृशे गरुडेनेव ह्रियमाणो महोरगः।।
tasya lāṅgūlamāviddhamāttavēgasya pṛṣṭhataḥ. dadṛśē garuḍēnēva hriyamāṇō mahōragaḥ৷৷
Hanuman had the tail curled at his back which appeared like a big serpent being carried off by Garuda.
Sundara Kanda 1.35
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 35
बाहू संस्तम्भयामास महापरिघसन्निभौ। ससाद च कपिः कट्यां चरणौ सञ्चुकोच च।।
bāhū saṅstambhayāmāsa mahāparighasannibhau. sasāda ca kapiḥ kaṭyāṅ caraṇau sañcukōca ca৷৷
The monkey fixed his arms, looking like iron clubs, firmly on the mountain and crouched his waist and contracted his feet.
Sundara Kanda 1.36
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 36
संहृत्य च भुजौ श्रीमांस्तथैव च शिरोधराम्। तेजः सत्त्वं तथा वीर्यमाविवेश स वीर्यवान्।।
saṅhṛtya ca bhujau śrīmāṅstathaiva ca śirōdharām. tējaḥ sattvaṅ tathā vīryamāvivēśa sa vīryavān৷৷
The glorious and courageous Hanuman his head and shoulders contracted, summoned up all his energy and vigour.
Sundara Kanda 1.37
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 37
मार्गमालोकयन्दूरादूर्ध्वं प्रणिहितेक्षणः। रुरोध हृदये प्राणानाकाशमवलोकयन्।।
mārgamālōkayandūrādūrdhvaṅ praṇihitēkṣaṇaḥ. rurōdha hṛdayē prāṇānākāśamavalōkayan৷৷
Having cast his eyes upward in order to view the distance and direction in which he had to leap, he restrained his breath in the chest while looking at the sky.
Sundara Kanda 1.38
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 38
पद्भ्यां दृढमवस्थानं कृत्वा स कपिकुञ्जरः। निकुञ्च्य कर्णौ हनुमानुत्पतिष्यन् महाबलः।। वानरान् वानरश्रेष्ठ इदं वचनमब्रवीत्।।
padbhyāṅ dṛḍhamavasthānaṅ kṛtvā sa kapikuñjaraḥ. nikuñcya karṇau hanumānutpatiṣyan mahābalaḥ৷৷ vānarān vānaraśrēṣṭha idaṅ vacanamabravīt৷৷
A mighty elephant among vanaras, Hanuman holding his feet firmly and standing in that position, contracted his ears and addressed the monkeys, when he was about to leap:
Sundara Kanda 1.39
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 39
यथा राघवनिर्मुक्तः शरः श्वसनविक्रमः। गच्छेत्तद्वद्गमिष्यामि लङ्कां रावणपालिताम्।।
yathā rāghavanirmuktaḥ śaraḥ śvasanavikramaḥ. gacchēttadvadgamiṣyāmi laṅkāṅ rāvaṇapālitām৷৷
"Just like an arrow released by Raghava would fly, I too will proceed with the speed of the wind to reach Lanka ruled by Ravana.
Sundara Kanda 1.40
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 40
न हि द्रक्ष्यामि यदि तां लङ्कायां जनकात्मजाम्। अनेनैव हि वेगेन गमिष्यामि सुरालयम्।।
na hi drakṣyāmi yadi tāṅ laṅkāyāṅ janakātmajām. anēnaiva hi vēgēna gamiṣyāmi surālayam৷৷
"If I am not able to find the daughter of Janaka at Lanka I will go to heaven, abode of the gods, with the same speed.
Sundara Kanda 1.41
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 41
यदि वा त्रिदिवे सीतां न द्रक्ष्याम्यकृतश्रमः। बद्ध्वा राक्षसराजानमानयिष्यामि रावणम्।।
yadi vā tridivē sītāṅ na drakṣyāmyakṛtaśramaḥ. baddhvā rākṣasarājānamānayiṣyāmi rāvaṇam৷৷
"If I do not find Sita in heaven in spite of my efforts, I will bind that king of demons, Ravana and bring him here.
Sundara Kanda 1.42
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 42
सर्वथा कृतकार्योऽहमेष्यामि सह सीतया। आनयिष्यामि वा लङ्कां समुत्पाट्य सरावणाम्।।
sarvathā kṛtakāryō.hamēṣyāmi saha sītayā. ānayiṣyāmi vā laṅkāṅ samutpāṭya sarāvaṇām৷৷
"I will, by all means return successful with Sita or else I will uproot Lanka along with Ravana and bring him here".
Sundara Kanda 1.43
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 43
एवमुक्त्वा तु हनुमान्वानरान्वानरोत्तमः।।
ēvamuktvā tu hanumānvānarānvānarōttamaḥ৷৷
Having thus addressed the monkeys the foremost of vanaras,Hanuman endowed with great speed leaped without any exertion. The elephant among monkeys felt like Garuda.
Sundara Kanda 1.44
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 44
।। उत्पपाताथ वेगेन वेगवानविचारयन्। सुपर्णमिव चात्मानं मेने स कपिकुञ्जरः।।
৷৷ utpapātātha vēgēna vēgavānavicārayan. suparṇamiva cātmānaṅ mēnē sa kapikuñjaraḥ৷৷
Having thus addressed the monkeys the foremost of vanaras,Hanuman endowed with great speed leaped without any exertion. The elephant among monkeys felt like Garuda.
Sundara Kanda 1.45
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 45
समुत्पतति तस्मिंस्तु वेगात्ते नगरोहिणः। संहृत्य विटपान् सर्वान् समुत्पेतुः समन्ततः।।
samutpatati tasmiṅstu vēgāttē nagarōhiṇaḥ. saṅhṛtya viṭapān sarvān samutpētuḥ samantataḥ৷৷
When he took off, numerous trees on the mountain drawing together the branches all over flew along with him.
Sundara Kanda 1.46
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 46
स मत्तकोयष्टिमकान् पादपान् पुष्पशालिनः। उद्वहन्नूरुवेगेन जगाम विमलेऽम्बरे।।
sa mattakōyaṣṭimakān pādapān puṣpaśālinaḥ. udvahannūruvēgēna jagāma vimalē.mbarē৷৷
He swept away the lapwings in heat on the blossoms of the trees by the speed of his thighs while he coursed through the cloudless sky.
Sundara Kanda 1.47
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 47
ऊरुवेगोद्धता वृक्षा मुहूर्तं कपिमन्वयुः। प्रस्थितं दीर्घमध्वानं स्वबन्धुमिव बान्धवाः।।
ūruvēgōddhatā vṛkṣā muhūrtaṅ kapimanvayuḥ. prasthitaṅ dīrghamadhvānaṅ svabandhumiva bāndhavāḥ৷৷
Swept away by the force of his thighs, the trees bent forward following him for a while just as relatives accompany their kith and kin on long travel.
Sundara Kanda 1.48
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 48
तमूरुवेगोन्मथिताः सालाश्चान्ये नगोत्तमाः। अनुजग्मुर्हनूमन्तं सैन्या इव महीपतिम्।।
tamūruvēgōnmathitāḥ sālāścānyē nagōttamāḥ. anujagmurhanūmantaṅ sainyā iva mahīpatim৷৷
Uprooted by the force of Hanuman's thighs,great trees like sala followed him just like the troops follow the king.
Sundara Kanda 1.49
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 49
सुपुष्पिताग्रैर्बहुभिः पादपैरन्वितः कपिः। हनुमान् पर्वताकारो बभूवाद्भुतदर्शनः।।
supuṣpitāgrairbahubhiḥ pādapairanvitaḥ kapiḥ. hanumān parvatākārō babhūvādbhutadarśanaḥ৷৷
With numerous trees laden with flowers following him, Hanuman who looked like a mountain, presented a queer spectable.
Sundara Kanda 1.50
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 50
सारवन्तोऽथ ये वृक्षा न्यमज्जन् लवणाम्भसि। भयादिव महेन्द्रस्य पर्वता वरुणालये।।
sāravantō.tha yē vṛkṣā nyamajjan lavaṇāmbhasi. bhayādiva mahēndrasya parvatā varuṇālayē৷৷
Then the huge trees sank into the ocean of salt water even as mountains did, afraid of Indra's (thunderbolt).
Sundara Kanda 1.51
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 51
स नानाकुसुमैः कीर्णः कपिः साङ्कुरकोरकैः। शुशुभे मेघसङ्काशः खद्योतैरिव पर्वतः।।
sa nānākusumaiḥ kīrṇaḥ kapiḥ sāṅkurakōrakaiḥ. śuśubhē mēghasaṅkāśaḥ khadyōtairiva parvataḥ৷৷
Covered with tender sprouts and buds of different kinds of flowers Hanuman shone brightly like a flying mountain with fireflies.
Sundara Kanda 1.52
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 52
विमुक्तास्तस्य वेगेन मुक्त्वा पुष्पाणि ते द्रुमाः। अवशीर्यन्त सलिले निवृत्ताः सुहृदो यथा।।
vimuktāstasya vēgēna muktvā puṣpāṇi tē drumāḥ. avaśīryanta salilē nivṛttāḥ suhṛdō yathā৷৷
Shedding their blossoms (under his thrust) the trees dropped into the waters of the sea just like close relatives follow at the time of farewell.
Sundara Kanda 1.53
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 53
लघुत्वेनोपपन्नं तद्विचित्रं सागरेऽपतत्। द्रुमाणां विविधं पुष्पं कपिवायुसमीरितम्।।
laghutvēnōpapannaṅ tadvicitraṅ sāgarē.patat. drumāṇāṅ vividhaṅ puṣpaṅ kapivāyusamīritam৷৷
Driven by the wind caused by Hanuman's speed a variety of flowers fell into the ocean because of their light weight and the ocean looked colourful and bright like the starspangled sky.
Sundara Kanda 1.54
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 54
पुष्पौघेणानुबद्धेन नानावर्णेन वानरः। बभौ मेघ इवाकाशे विद्युद्गण विभूषितः।।
puṣpaughēṇānubaddhēna nānāvarṇēna vānaraḥ. babhau mēgha ivākāśē vidyudgaṇa vibhūṣitaḥ৷৷
Covered with blossoms of different kinds and colours, Hanuman looked like a cloud brightened by lightnings in the sky.
Sundara Kanda 1.55
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 55
तस्य वेगसमाधूतैः पुष्पैस्तोयमदृश्यत।।
tasya vēgasamādhūtaiḥ puṣpaistōyamadṛśyata৷৷
The seawater looked splendid with flowers dropped by dint of his speed. It resembled the firmament spangled with enchanting stars just risen in the sky.
Sundara Kanda 1.56
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 56
तस्याम्बरगतौ बाहू ददृशाते प्रसारितौ।।
tasyāmbaragatau bāhū dadṛśātē prasāritau৷৷
That great Vanara appeared as if he was gulping the entire ocean with its rising waves. While he was looking upward it appeared as though he was keen to drink in the sea as well.
Sundara Kanda 1.57
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 57
पिबन्निव बभौ चापि सोर्मिमालं महार्णवम्।।
pibanniva babhau cāpi sōrmimālaṅ mahārṇavam৷৷
While he was looking upward, that great vanara appeared as if, parched with thirst, he was gulping the entire ocean with its rising waves.
Sundara Kanda 1.58
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 58
तस्य विद्युत्प्रभाकारे वायुमार्गानुसारिणः।।
tasya vidyutprabhākārē vāyumārgānusāriṇaḥ৷৷
As he was moving in the sky following the direction of the wind, his eyes blazed like two fires burning on the mountain, flashing like lightning.
Sundara Kanda 1.59
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 59
पिङ्गे पिङ्गाक्षमुख्यस्य बृहती परिमण्डले।।
piṅgē piṅgākṣamukhyasya bṛhatī parimaṇḍalē৷৷
The large, round, reddishbrown eyes of Hanuman shed their bright light like the rising Moon and Sun.
Sundara Kanda 1.60
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 60
मुखं नासिकया तस्य ताम्रया ताम्रमाबभौ।।
mukhaṅ nāsikayā tasya tāmrayā tāmramābabhau৷৷
By the reflection of his copperyred nose, his face looked red like the Sun's orb coming close at twilight.
Sundara Kanda 1.61
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 61
लाङ्गूलं च समाविद्धं प्लवमानस्य शोभते।।
lāṅgūlaṅ ca samāviddhaṅ plavamānasya śōbhatē৷৷
As the son of the Windgod was flying through the sky, his coiled up tail looked splendid like the banner installed at the festival in honour of Indra (on the fifteenth day of the month of Bhadrapada).
Sundara Kanda 1.62
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 62
लाङ्गूलचक्रेण महान् शुक्लदंष्ट्रोऽनिलात्मजः।।
lāṅgūlacakrēṇa mahān śukladaṅṣṭrō.nilātmajaḥ৷৷
With his white teeth and curled up tail, the wise son of the Windgod looked splendid like the halo of the Sungod.
Sundara Kanda 1.63
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 63
स्फिग्देशेनाभिताम्रेण रराज स महाकपिः।।
sphigdēśēnābhitāmrēṇa rarāja sa mahākapiḥ৷৷
The great monkey with copperred buttocks (other parts being dark) looked splendid like a cleft mountain with a huge deposit of minerals shining red.
Sundara Kanda 1.64
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 64
तस्य वानरसिंहस्य प्लवमानस्य सागरम्।।
tasya vānarasiṅhasya plavamānasya sāgaram৷৷
The wind passing through the arm pits of the lionlike vanara crossing the ocean sounded like a thundering cloud.
Sundara Kanda 1.65
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 65
खे यथा निपतत्युल्का ह्युत्तरान्ताद्विनिःसृता।।
khē yathā nipatatyulkā hyuttarāntādviniḥsṛtā৷৷
The elephantlike monkey was seen darting across the ocean(going from north to south) like a meteor risen in the north along with its tailend falling down the sky.
Sundara Kanda 1.66
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 66
पतत्पतङ्गसङ्काशो व्यायतः शुशुभे कपिः।।
patatpataṅgasaṅkāśō vyāyataḥ śuśubhē kapiḥ৷৷
The vanara expanded into an enormous size form appeared as though moving like the setting Sun. He looked like a huge elephant bound round the waist.
Sundara Kanda 1.67
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 67
उपरिष्टाच्छरीरेण छायया चावगाढया।।
upariṣṭāccharīrēṇa chāyayā cāvagāḍhayā৷৷
When the vanara was flying in the sky, his shadow reflected in the ocean looked like a ship driven by the wind and sailing on the sea below (as if the lower part of his body was under water and upper part occupied the sky)
Sundara Kanda 1.68
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 68
यं यं देशं समुद्रस्य जगाम स महाकपिः। स स तस्योरुवेगेन सोन्माद इव लक्ष्यते।।
yaṅ yaṅ dēśaṅ samudrasya jagāma sa mahākapiḥ. sa sa tasyōruvēgēna sōnmāda iva lakṣyatē৷৷
Whichever part of the sea over which that monkey flew, it appeared as though it was riotous with eddies, whirlpools and revolving foam etc., stirred up by the speed of his thighs.
Sundara Kanda 1.69
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 69
सागरस्योर्मिजालानामुरसा शैलवर्ष्मणाम्। अभिघ्नंस्तु महावेगः पुप्लुवे स महाकपिः।।
sāgarasyōrmijālānāmurasā śailavarṣmaṇām. abhighnaṅstu mahāvēgaḥ pupluvē sa mahākapiḥ৷৷
As the great vanara was flying swiftly, the oceanic waves in rows dashing against his chest rose as high as the mountain.
Sundara Kanda 1.70
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 70
कपिवातश्च बलवान् मेघवातश्च निःसृतः। सागरं भीमनिर्घोषं कम्पयामासतुर्भृशम्।।
kapivātaśca balavān mēghavātaśca niḥsṛtaḥ. sāgaraṅ bhīmanirghōṣaṅ kampayāmāsaturbhṛśam৷৷
The forceful wind generated by the monkey moving swiftly, and by the clouds agitated the ocean violently, creating dreadful sounds.
Sundara Kanda 1.71
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 71
विकर्षन्नूर्मिजालानि बृहन्ति लवणाम्भसि। पुप्लुवे कपिशार्दूलो विकिरन्निव रोदसी।।
vikarṣannūrmijālāni bṛhanti lavaṇāmbhasi. pupluvē kapiśārdūlō vikiranniva rōdasī৷৷
As the tiger among the monkeys pushed the big network of waves of the saltwater ocean and leaped forward, it appeared as if he was drawing the intermediary space dividing the earth and the sky.
Sundara Kanda 1.72
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 72
मेरुमन्दरसङ्काशानुद्धतान् स महार्णवे। अत्यक्रामन्महावेगस्तरङ्गान् गणयन्निव।।
mērumandarasaṅkāśānuddhatān sa mahārṇavē. atyakrāmanmahāvēgastaraṅgān gaṇayanniva৷৷
Hanuman moving along in high speed looked as if he was counting the mighty waves risen ike Meru and Mandara mountains.
Sundara Kanda 1.73
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 73
तस्य वेगसमुद्धूतं जलं सजलदं तदा। अम्बरस्थं विबभ्राज शारदाभ्रमिवाततम्।।
tasya vēgasamuddhūtaṅ jalaṅ sajaladaṅ tadā. ambarasthaṅ vibabhrāja śāradābhramivātatam৷৷
Then the water raised by his onrush along with the cloud widely spread in the sky shone like an outstreched autumnal cloud.
Sundara Kanda 1.74
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 74
तिमिनक्रझषाः कूर्मा दृश्यन्ते विवृतास्तदा। वस्त्रापकर्षणेनेव शरीराणि शरीरिणाम्।।
timinakrajhaṣāḥ kūrmā dṛśyantē vivṛtāstadā. vastrāpakarṣaṇēnēva śarīrāṇi śarīriṇām৷৷
On account of the seawater rising up, the whales, crocodiles, fish and tortoises laid bare like the limbs of the body disrobed.
Sundara Kanda 1.75
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 75
प्लवमानं समीक्ष्याथ भुजङ्गाः सागरालयाः। व्योम्नि तं कपिशार्दूलं सुपर्ण इति मेनिरे।।
plavamānaṅ samīkṣyātha bhujaṅgāḥ sāgarālayāḥ. vyōmni taṅ kapiśārdūlaṅ suparṇa iti mēnirē৷৷
Seeing Hanuman, the tiger among vanaras, coursing through the sky the serpents in their seaabode mistook him for Garuda.
Sundara Kanda 1.76
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 76
दशयोजनविस्तीर्णा त्रिंशद्योजनमायता। छाया वानरसिंहस्य जले चारुतराभवत्।।
daśayōjanavistīrṇā triṅśadyōjanamāyatā. chāyā vānarasiṅhasya jalē cārutarābhavat৷৷
The shadow of Hanuman, the lion among monkeys, thirty yojanas long and ten yojanas in breadth appeared more pleasing৷৷
Sundara Kanda 1.77
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 77
श्वेताभ्रघनराजीव वायुपुत्रानुगामिनी। तस्य सा शुशुभे छाया वितता लवणाम्भसि।।
śvētābhraghanarājīva vāyuputrānugāminī. tasya sā śuśubhē chāyā vitatā lavaṇāmbhasi৷৷
The broad shadow of the son of the Windgod in the sea following him shone like a dark row of clouds sailing in the pristine sky.
Sundara Kanda 1.78
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 78
शुशुभे स महातेजा महाकायो महाकपिः। वायुमार्गे निरालम्बे पक्षवानिव पर्वतः।।
śuśubhē sa mahātējā mahākāyō mahākapiḥ. vāyumārgē nirālambē pakṣavāniva parvataḥ৷৷
Hanuman the great vanara, splendid with a huge body coursing through the air seemed like a winged mountain flying the sky without any support.
Sundara Kanda 1.79
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 79
येनासौ याति बलवान् वेगेन कपिकुञ्जरः। तेन मार्गेण सहसा द्रोणीकृत इवार्णवः।।
yēnāsau yāti balavān vēgēna kapikuñjaraḥ. tēna mārgēṇa sahasā drōṇīkṛta ivārṇavaḥ৷৷
As the powerful monkey, an elephant among vanaras, was proceeding swiftly along, the ocean got instantly transformed into a trough on account of water swelling by the force of his flight.
Sundara Kanda 1.80
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 80
आपाते पक्षिसङ्घानां पक्षिराज इव व्रजन्। हनुमान् मेघजालानि प्रकर्षन् मारुतो यथा।।
āpātē pakṣisaṅghānāṅ pakṣirāja iva vrajan. hanumān mēghajālāni prakarṣan mārutō yathā৷৷
Hanuman was found pulling clusters of big clouds along with him like the Windgod and appeared like Garuda,the king of birds, drawing flocks of birds along with him at the time of landing.
Sundara Kanda 1.81
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 81
पाण्डुरारुणवर्णानि नीलमाञ्जिष्ठकानि च। कपिनाकृष्यमाणानि महाभ्राणि चकाशिरे।।
pāṇḍurāruṇavarṇāni nīlamāñjiṣṭhakāni ca. kapinākṛṣyamāṇāni mahābhrāṇi cakāśirē৷৷
While Hanuman was drawing big clouds which were either white or red or blue or yellow, he looked charming.
Sundara Kanda 1.82
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 82
प्रविशन्नभ्रजालानि निष्पतंश्च पुनः पुनः। प्रच्छन्नश्च प्रकाशश्च चन्द्रमा इव लक्ष्यते।।
praviśannabhrajālāni niṣpataṅśca punaḥ punaḥ. pracchannaśca prakāśaśca candramā iva lakṣyatē৷৷
Entering into and emerging from the clouds, he looked like the Moon that appears and disappears (behind a bank of clouds).
Sundara Kanda 1.83
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 83
प्लवमानं तु तं दृष्ट्वा प्लवङ्गं त्वरितं तदा। ववर्षुः पुष्पवर्षाणि देवगन्धर्वदानवाः।।
plavamānaṅ tu taṅ dṛṣṭvā plavaṅgaṅ tvaritaṅ tadā. vavarṣuḥ puṣpavarṣāṇi dēvagandharvadānavāḥ৷৷
Then seeing Hanuman crossing quickly, the gods, gandharvas and demons rained flowers on him.
Sundara Kanda 1.84
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 84
तताप न हि तं सूर्यः प्लवन्तं वानरोत्तमम्। सिषेवे च तदा वायू रामकार्यार्थसिद्धये।।
tatāpa na hi taṅ sūryaḥ plavantaṅ vānarōttamam. siṣēvē ca tadā vāyū rāmakāryārthasiddhayē৷৷
The Sun spared Hanuman from the heat and even the Windgod served him, blowing cool while he was taking leaps in order to fulfil Rama's mission.
Sundara Kanda 1.85
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 85
ऋषयस्तुष्टुवुश्चैनं प्लवमानं विहायसा। जगुश्च देवगन्धर्वाः प्रशंसन्तो महौजसम्।।
ṛṣayastuṣṭuvuścainaṅ plavamānaṅ vihāyasā. jaguśca dēvagandharvāḥ praśaṅsantō mahaujasam৷৷
The sages praised him while he was coursing through the sky, the gods and gandharvas sang in praise of him extolling his majesty and vigour.
Sundara Kanda 1.86
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 86
नागाश्च तुष्टुवुर्यक्षा रक्षांसि विबुधाः खगाः। प्रेक्ष्य सर्वे कपिवरं सहसा विगतक्लमम्।।
nāgāśca tuṣṭuvuryakṣā rakṣāṅsi vibudhāḥ khagāḥ. prēkṣya sarvē kapivaraṅ sahasā vigataklamam৷৷
Observing the unwearied monkey the nagas, yakshas, the demons (protecting the southwest), the learned sages and birds praised him.
Sundara Kanda 1.87
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 87
तस्मिन् प्लवगशार्दूले प्लवमाने हनूमति। इक्ष्वाकुकुलमानार्थी चिन्तयामास सागरः।।
tasmin plavagaśārdūlē plavamānē hanūmati. ikṣvākukulamānārthī cintayāmāsa sāgaraḥ৷৷
While the monkeychief was leaping (across the sea) the Seagod wished the wellbeing of the Ikshvaku family and honoured him. (The Seagod belonged to the same race) :
Sundara Kanda 1.88
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 88
साहाय्यं वानरेन्द्रस्य यदि नाहं हनूमत:। करिष्यामि भविष्यामि सर्ववाच्यो विवक्षताम्।।
sāhāyyaṅ vānarēndrasya yadi nāhaṅ hanūmata:. kariṣyāmi bhaviṣyāmi sarvavācyō vivakṣatām৷৷
'If I fail to help the monkeychief, the wise will blame me'.
Sundara Kanda 1.89
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 89
अहमिक्ष्वाकुनाथेन सगरेण विवर्धितः। इक्ष्वाकुसचिवश्चायं नावसीदितुमर्हति।।
ahamikṣvākunāthēna sagarēṇa vivardhitaḥ. ikṣvākusacivaścāyaṅ nāvasīditumarhati৷৷
'I expanded on account of a scion of the Ikshvaku race (Sagara) and I should not do anything to make him (Hanuman) suffer since he is the minister helping the Ikshvaku race'.
Sundara Kanda 1.90
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 90
तथा मया विधातव्यं विश्रमेत यथा कपिः।।
tathā mayā vidhātavyaṅ viśramēta yathā kapiḥ৷৷
'I will have to make arrangements for his rest. Later he can resume his journey comfortably'.
Sundara Kanda 1.91
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 91
इति कृत्वा मतिं साध्वींसमुद्र श्छन्नमम्भसि।।
iti kṛtvā matiṅ sādhvīṅsamudra śchannamambhasi৷৷
Having resolved in his mind, the Seagod addressed the noble, golden mount Mainaka, hidden in the sea:
Sundara Kanda 1.92
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 92
त्वमिहासुरसंघानां पातालतलवासिनाम्।।
tvamihāsurasaṅghānāṅ pātālatalavāsinām৷৷
'O foremost mountain you are kept here by Indra, lord of the gods as a barrier against the intrusion of demons residing in the netherworld.
Sundara Kanda 1.93
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 93
त्वमेषां जातवीर्याणां पुनरेवोत्पतिष्यताम्।।
tvamēṣāṅ jātavīryāṇāṅ punarēvōtpatiṣyatām৷৷
"You are staying at the entrance preventing the violent demons of the immeasurable nether world from jumping onto the surface.
Sundara Kanda 1.94
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 94
तिर्यगूर्ध्वमधश्चैव शक्तिस्ते शैल वर्धितुम्।।
tiryagūrdhvamadhaścaiva śaktistē śaila vardhitum৷৷
"O noble mountain you have the capacity to grow across, upward and downward by your free will. I therefore prompt you to grow.
Sundara Kanda 1.95
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 95
स एष कपिशार्दूलस्त्वामुपर्येति वीर्यवान्।।
sa ēṣa kapiśārdūlastvāmuparyēti vīryavān৷৷
"Valiant Hanuman, a tiger among monkeys and a performer of dreadful deeds, is flying over you to fulfil Rama's mission
Sundara Kanda 1.96
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 96
अस्य साह्यं मया कार्यमिक्ष्वाकुकुलवर्तिनः।।
asya sāhyaṅ mayā kāryamikṣvākukulavartinaḥ৷৷
"I should help him for he is working for the welfare of the Ikshavaku family. The Ikshvaku kings are worthy of adoration to me and for you as well.
Sundara Kanda 1.97
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 97
कुरु साचिव्यमस्माकं न नः कार्यमतिक्रमेत्।।
kuru sācivyamasmākaṅ na naḥ kāryamatikramēt৷৷
"You may act as our minister and let us not miss this chance. Pious men lose their cool if a worthy act is left unfulfilled.
Sundara Kanda 1.98
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 98
सलिलादूर्ध्वमुत्तिष्ठ तिष्ठत्वेष कपिस्त्वयि।।
salilādūrdhvamuttiṣṭha tiṣṭhatvēṣa kapistvayi৷৷
"Rise up from the waters. Let him rest on you since this noble monkey is our guest and worthy of worship.
Sundara Kanda 1.99
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 99
चामीकरमहानाभ देवगन्धर्वसेवित।।
cāmīkaramahānābha dēvagandharvasēvita৷৷
"O goldenpeaked mountainyou are the refuge of the gods and gandharvas. Let him also rest on you for a while before he negotiates the remaining part of the journey.
Sundara Kanda 1.100
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 100
काकुत्स्थस्यानृशंस्यं च मैथिल्याश्च विवासनम्।।
kākutsthasyānṛśaṅsyaṅ ca maithilyāśca vivāsanam৷৷
"You ought to rise up if you consider the nobility of the scion of the Kakusthas, the deportation of Mythili, and the exertion put forth by Hanuman, the lord of monkeys".
Sundara Kanda 1.101
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 101
हिरण्यनाभो मैनाको निशम्य लवणाम्भसः।।
hiraṇyanābhō mainākō niśamya lavaṇāmbhasaḥ৷৷
Hearing the command of the god of the ocean, mount Mainaka, rich in gold and covered with trees and creepers rose up at once from the water.
Sundara Kanda 1.102
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 102
स सागरजलं भित्त्वा बभूवाभ्युत्थितस्तदा।।
sa sāgarajalaṅ bhittvā babhūvābhyutthitastadā৷৷
Just as the rising Sun comes out with glowing rays tearing the veil of dark clouds, the mountain rose up from the water of the ocean.
Sundara Kanda 1.103
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 103
स महात्मा मुहूर्तेन सर्वतः सलिलावृतः।।
sa mahātmā muhūrtēna sarvataḥ salilāvṛtaḥ৷৷
At the instance of Varuna, (the presiding deity of the ocean) the lofty mountain appeared, projecting its peaks, hitherto submerged in the water. The golden peaks inhabited by nagas and kinnaras resemmbled the rising Sun as though scraping the sky in a moment.
Sundara Kanda 1.104
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 104
।। दर्शयामास शृङ्गाणि सागरेण नियोजितः। आदित्योदयसङ्काशैरालिखद्भिरिवाम्बरम्। शातकुम्भमयैः शृङ्गैः सकिन्नरमहोरगैः।।
৷৷ darśayāmāsa śṛṅgāṇi sāgarēṇa niyōjitaḥ. ādityōdayasaṅkāśairālikhadbhirivāmbaram. śātakumbhamayaiḥ śṛṅgaiḥ sakinnaramahōragaiḥ৷৷
At the instance of Varuna, (the presiding deity of the ocean) the lofty mountain appeared, projecting its peaks, hitherto submerged in the water. The golden peaks inhabited by nagas and kinnaras resemmbled the rising Sun as though scraping the sky in a moment.
Sundara Kanda 1.105
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 105
तप्तजाम्बूनदैः शृङ्गैः पर्वतस्य समुत्थितैः।।
taptajāmbūnadaiḥ śṛṅgaiḥ parvatasya samutthitaiḥ৷৷
The sky shone like barnished weapons smeared with the golden colour of the mountain peaks that rose up above the water.
Sundara Kanda 1.106
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 106
जातरूपमयैः शृङ्गैर्भ्राजमानैः स्वयंप्रभैः।।
jātarūpamayaiḥ śṛṅgairbhrājamānaiḥ svayaṅprabhaiḥ৷৷
The noble mountain, Mainaka was glittering like a thousand Suns with selfeffulgent golden peaks shining.
Sundara Kanda 1.107
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 107
तमुत्थितमसङ्गेन हनुमानग्रतः स्थितम्।।
tamutthitamasaṅgēna hanumānagrataḥ sthitam৷৷
Hanuman considered the mountain rising up in the midst of the ocean and standing in front an impediment.
Sundara Kanda 1.108
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 108
स तमुच्छ्र्रतमत्यर्थं महावेगो महाकपिः।।
sa tamucchrratamatyarthaṅ mahāvēgō mahākapiḥ৷৷
The great vanara,who was swift in action felled down the mountain that had risen high instantly with his chest just as the wind would strike a cloud.
Sundara Kanda 1.109
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 109
स तथा पातितस्तेन कपिना पर्वतोत्तमः।।
sa tathā pātitastēna kapinā parvatōttamaḥ৷৷
Felled by the vanara's speed, the tall mountain overwhelmed with joy roared in high pitch.
Sundara Kanda 1.110
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 110
तमाकाशगतं वीरमाकाशे समुपस्थितः।।
tamākāśagataṅ vīramākāśē samupasthitaḥ৷৷
Now the mountain assumed a human form and standing on its own summit, which stood very high, and glad at heart, addressed the heroic vanara gone to the aerial region.
Sundara Kanda 1.111
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 111
।। प्रीतो हृष्टमाना वाक्यमब्रवीत्पर्वतः कपिम्। मानुषं धारयन् रूपमात्मनः शिखरे स्थितः।।
৷৷ prītō hṛṣṭamānā vākyamabravītparvataḥ kapim. mānuṣaṅ dhārayan rūpamātmanaḥ śikharē sthitaḥ৷৷
Now the mountain assumed a human form and standing on its own summit, which stood very high, and glad at heart, addressed the heroic vanara gone to the aerial region.
Sundara Kanda 1.112
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 112
दुष्करं कृतवान्कर्म त्वमिदं वानरोत्तम। निपत्य मम शृङ्गेषु विश्रमस्व यथासुखम्।।
duṣkaraṅ kṛtavānkarma tvamidaṅ vānarōttama. nipatya mama śṛṅgēṣu viśramasva yathāsukham৷৷
"O best of vanaras you have achieved a formidable deed. Alighting on my peak and comfortably resting awhile, you may resume your journey.
Sundara Kanda 1.113
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 113
राघवस्य कुले जातैरुदधिः परिवर्धितः। स त्वां रामहिते युक्तं प्रत्यर्चयति सागरः।।
rāghavasya kulē jātairudadhiḥ parivardhitaḥ. sa tvāṅ rāmahitē yuktaṅ pratyarcayati sāgaraḥ৷৷
"The son of Rama's family, Sagara, has extended the ocean in the past.It is most appropriate that he (the god of the sea) honours you in return as you have set out in the service of Rama.
Sundara Kanda 1.114
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 114
कृते च प्रतिकर्तव्यमेष धर्मः सनातनः। सोऽयं त्वत्प्रतिकारार्थी त्वत्तः सम्मानमर्हति।।
kṛtē ca pratikartavyamēṣa dharmaḥ sanātanaḥ. sō.yaṅ tvatpratikārārthī tvattaḥ sammānamarhati৷৷
"When a service is done, a return service needs to be rendered. This is an ancient tradition. Such this ocean who wants to do a return service to the Raghu dynasty, is suitable for respect by you."
Sundara Kanda 1.115
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 115
त्वन्निमित्तमनेनाहं बहुमानात्प्रचोदितः। तिष्ठ त्वं कपिशार्दूल मयि विश्रम्य गम्यताम्।।
tvannimittamanēnāhaṅ bahumānātpracōditaḥ. tiṣṭha tvaṅ kapiśārdūla mayi viśramya gamyatām৷৷
"I was prompted by the ocean for your sake since he has great regard for you. O great monkey you may rest here for a while and continue your journey. The lord of the ocean feels that this tiger among monkeys can cover the distance of a hundred yojanas. He tells me, 'let him rest on your peak and then cover the rest of the distance'.
Sundara Kanda 1.116
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 116
।। तव सानुषु विश्रान्तः शेषं प्रक्रमतामिति। योजनानां शतं चापि कपिरेष समाप्लुतः।।
৷৷ tava sānuṣu viśrāntaḥ śēṣaṅ prakramatāmiti. yōjanānāṅ śataṅ cāpi kapirēṣa samāplutaḥ৷৷
"I was prompted by the ocean for your sake since he has great regard for you. O great monkey you may rest here for a while and continue your journey. The lord of the ocean feels that this tiger among monkeys can cover the distance of a hundred yojanas. He tells me, 'let him rest on your peak and then cover the rest of the distance'.
Sundara Kanda 1.117
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 117
तदिदं गन्धवत्स्वादु कन्दमूलफलं बहु। तदास्वाद्य हरिश्रेष्ठ विश्रान्तोऽनु गमिष्यसि।।
tadidaṅ gandhavatsvādu kandamūlaphalaṅ bahu. tadāsvādya hariśrēṣṭha viśrāntō.nu gamiṣyasi৷৷
"O foremost of the monkeys after eating plenty of sweet and tasty roots and fruits and resting a while you may go.
Sundara Kanda 1.118
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 118
अस्माकमपि सम्बन्ध: कपिमुख्य त्वयास्ति वै। प्रख्यातस्त्रिषु लोकेषु महागुणपरिग्रहः।।
asmākamapi sambandha: kapimukhya tvayāsti vai. prakhyātastriṣu lōkēṣu mahāguṇaparigrahaḥ৷৷
"O chief of monkeys, indeed we too have a relationship with you based on merit which is wellknown to all the three worlds.
Sundara Kanda 1.119
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 119
वेगवन्तः प्लवन्तो ये प्लवगा मारुतात्मज। तेषां मुख्यतमं मन्ये त्वामहं कपिकुञ्जर।।
vēgavantaḥ plavantō yē plavagā mārutātmaja. tēṣāṅ mukhyatamaṅ manyē tvāmahaṅ kapikuñjara৷৷
"O son of the Windgod you are an elephant among monkeys, the foremost among them who move at a high speed.
Sundara Kanda 1.120
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 120
अतिथिः किल पूजार्हः प्राकृतोऽपि विजानता। धर्मं जिज्ञासमानेन किं पुनस्त्वादृशो महान्।।
atithiḥ kila pūjārhaḥ prākṛtō.pi vijānatā. dharmaṅ jijñāsamānēna kiṅ punastvādṛśō mahān৷৷
"Even a newcomer, however ordinary, deserves worship by a wise man who wishes to educate himself in the path of righteousness. Needless to say that distinguished guest like you deserves all reverence.
Sundara Kanda 1.121
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 121
त्वं हि देववरिष्ठस्य मारुतस्य महात्मनः। पुत्रस्तस्यैव वेगेन सदृशः कपिकुञ्जर।।
tvaṅ hi dēvavariṣṭhasya mārutasya mahātmanaḥ. putrastasyaiva vēgēna sadṛśaḥ kapikuñjara৷৷
"O foremost among the vanaras you are the son of the highsouled Windgod's, preeminent among the gods, you are also equal to him in speed.
Sundara Kanda 1.122
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 122
पूजिते त्वयि धर्मज्ञ पूजां प्राप्नोति मारुतः। तस्मात्त्वं पूजनीयो मे शृणु चाप्यत्र कारणम्।।
pūjitē tvayi dharmajña pūjāṅ prāpnōti mārutaḥ. tasmāttvaṅ pūjanīyō mē śṛṇu cāpyatra kāraṇam৷৷
"O knower of righteousness to worship you is to honour the Windgod. Therefore you are worthy of worship for me. I will tell you the reason. Listen.
Sundara Kanda 1.123
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 123
पूर्वं कृतयुगे तात पर्वताः पक्षिणोऽभवन्। ते हि जग्मुर्दिशः सर्वा गरुडानिलवेगिनः।।
pūrvaṅ kṛtayugē tāta parvatāḥ pakṣiṇō.bhavan. tē hi jagmurdiśaḥ sarvā garuḍānilavēginaḥ৷৷
"Formerly in Kritayuga, O dear, mountains were endowed with wings. They used to move speedily in all directions like Garuda and the Windgod.
Sundara Kanda 1.124
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 124
ततस्तेषु प्रयातेषु देवसङ्घा: महर्षिभिः। भूतानि च भयं जग्मुस्तेषां पतनशङ्कया।
tatastēṣu prayātēṣu dēvasaṅghā: maharṣibhiḥ. bhūtāni ca bhayaṅ jagmustēṣāṅ patanaśaṅkayā.
"When they moved about, even hosts of sages, gods and creatures panicked for fear of falling down (and destroying all worlds).
Sundara Kanda 1.125
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 125
ततः क्रुद्धः सहस्राक्षः पर्वतानां शतक्रतुः। पक्षान् चिच्छेद वज्रेण तत्र तत्र सहस्रशः।।
tataḥ kruddhaḥ sahasrākṣaḥ parvatānāṅ śatakratuḥ. pakṣān cicchēda vajrēṇa tatra tatra sahasraśaḥ৷৷
"Provoked at this, the thousandeyed Indra who had performed a hundred sacrifices cut off the wings of mountains into a thousands pieces with his thunderbolt.
Sundara Kanda 1.126
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 126
स मामुपागतः क्रुद्धो वज्रमुद्यम्य देवराट्। ततोऽहं सहसा क्षिप्तः श्वसनेन महात्मना।।
sa māmupāgataḥ kruddhō vajramudyamya dēvarāṭ. tatō.haṅ sahasā kṣiptaḥ śvasanēna mahātmanā৷৷
"Angry Indra held the thunderbolt and came towards me chasing. At that time the great Wind-god tossed me into the air and dropped me down at once.
Sundara Kanda 1.127
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 127
अस्मिन्लवणतोये च प्रक्षिप्तः प्लवगोत्तम। गुप्तपक्षसमग्रश्च तव पित्राभिरक्षितः।।
asminlavaṇatōyē ca prakṣiptaḥ plavagōttama. guptapakṣasamagraśca tava pitrābhirakṣitaḥ৷৷
"O distinguished vanara your father, the Windgod threw me down into this saltwater sea. Thus my wings were protected.
Sundara Kanda 1.128
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 128
ततोऽहं मानयामि त्वां मान्यो हि मम मारुतः। त्वया मे ह्येष सम्बन्धः कपिमुख्य महागुणः।।
tatō.haṅ mānayāmi tvāṅ mānyō hi mama mārutaḥ. tvayā mē hyēṣa sambandhaḥ kapimukhya mahāguṇaḥ৷৷
"O esteemed vanara the Windgod is revered by me and so I honour you. O chief of monkeys, my bondage with you is therefore of high value to me, indeed.
Sundara Kanda 1.129
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 129
अस्मिन्नेवंगते कार्ये सागरस्य ममैव च। प्रीतिं प्रीतमनाः कर्तुं त्वमर्हसि महाकपे।।
asminnēvaṅgatē kāryē sāgarasya mamaiva ca. prītiṅ prītamanāḥ kartuṅ tvamarhasi mahākapē৷৷
"O great monkey when I hold you so high, you ought to oblige me and the (god of the) ocean wholeheartedly (and accept our hospitalty).
Sundara Kanda 1.130
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 130
श्रमं मोक्षय पूजां च गृहाण कपिसत्तम। प्रीतिं च बहुमन्यस्व प्रीतोऽस्मि तव दर्शनात्।।
śramaṅ mōkṣaya pūjāṅ ca gṛhāṇa kapisattama. prītiṅ ca bahumanyasva prītō.smi tava darśanāt৷৷
"O noble monkey oblige us by accepting our offering given with love and be relieved of your fatigue. Your presence itself is welcome to me".
Sundara Kanda 1.131
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 131
एवमुक्तः कपिश्रेष्ठस्तं नगोत्तममब्रवीत्। प्रीतोऽस्मि कृतमातिथ्यं मन्युरेषोऽपनीयताम्।।
ēvamuktaḥ kapiśrēṣṭhastaṅ nagōttamamabravīt. prītō.smi kṛtamātithyaṅ manyurēṣō.panīyatām৷৷
The great Hanuman, pleased with the words of Mainaka, said "I am pleased at your hospitality. Remove your unhappiness.
Sundara Kanda 1.132
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 132
त्वरते कार्यकालो मे अहश्चाप्यतिवर्तते। प्रतिज्ञा च मया दत्ता न स्थातव्यमिहान्तरे।।
tvaratē kāryakālō mē ahaścāpyativartatē. pratijñā ca mayā dattā na sthātavyamihāntarē৷৷
"My commitment is hastening me. The day set (for the accomplishment of the task) is also drawing to a close. A vow is made and I will not halt in the middle of my work."
Sundara Kanda 1.133
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 133
इत्युक्त्वा पाणिना शैलमालभ्य हरिपुङ्गवः। जगामाकाशमाविश्य वीर्यवान् प्रहसन्निव।।
ityuktvā pāṇinā śailamālabhya haripuṅgavaḥ. jagāmākāśamāviśya vīryavān prahasanniva৷৷
Having said this, the mighty monkey gently touched the mountain with his hands before ascending to the sky with a smile on his face.
Sundara Kanda 1.134
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 134
स पर्वतसमुद्राभ्यां बहुमानादवेक्षितः। पूजितश्चोपपन्नाभिराशीर्भिरनिलात्मजः।।
sa parvatasamudrābhyāṅ bahumānādavēkṣitaḥ. pūjitaścōpapannābhirāśīrbhiranilātmajaḥ৷৷
The mountain and the sea honoured and adored the son of the Windgod and gave him appropriate blessings.
Sundara Kanda 1.135
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 135
अथोर्ध्वं दूरमुत्प्लुत्य हित्वा शैलमहार्णवौ। पितुः पन्थानमास्थाय जगाम विमलेऽम्बरे।।
athōrdhvaṅ dūramutplutya hitvā śailamahārṇavau. pituḥ panthānamāsthāya jagāma vimalē.mbarē৷৷
And thereafter leaping a long distance into the clear sky, he (Hanuman) took the path of the Windgod, his father, leaving behind the mountain and the sea.
Sundara Kanda 1.136
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 136
भूयश्चोर्ध्वं गतिं प्राप्य गिरिं तमवलोकयन्। वायुसूनुर्निरालम्बे जगाम विमलेऽम्बरे।।
bhūyaścōrdhvaṅ gatiṅ prāpya giriṅ tamavalōkayan. vāyusūnurnirālambē jagāma vimalē.mbarē৷৷
Rising higher and further up and looking at the mountain (which was going down into the ocean), the son of the Windgod coursed through the cloudless sky unsupported.
Sundara Kanda 1.137
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 137
तद् द्वितीयं हनुमतो दृष्ट्वा कर्म सुदुष्करम्। प्रशशंसुः सुराः सर्वे सिद्धाश्च परमर्षयः।।
tad dvitīyaṅ hanumatō dṛṣṭvā karma suduṣkaram. praśaśaṅsuḥ surāḥ sarvē siddhāśca paramarṣayaḥ৷৷
Gods, siddhas as well as the great sages praised him for the second great achievment of Hanuman, which is impossible for others to accomplish.
Sundara Kanda 1.138
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 138
देवताश्चाभवन् हृष्टास्तत्रस्थास्तस्य कर्मणा। काञ्चनस्य सुनाभस्य सहस्राक्षश्च वासवः।।
dēvatāścābhavan hṛṣṭāstatrasthāstasya karmaṇā. kāñcanasya sunābhasya sahasrākṣaśca vāsavaḥ৷৷
The gods who happened to be present at that time (on the mountain) and the thousandeyed Indra were delighted by the gesture of golden Sunabha (Mainaka) mountain.
Sundara Kanda 1.139
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 139
उवाच वचनं धीमान् परितोषात्सगद्गदम्। सुनाभं पर्वतश्रेष्ठं स्वयमेव शचीपतिः।।
uvāca vacanaṅ dhīmān paritōṣātsagadgadam. sunābhaṅ parvataśrēṣṭhaṅ svayamēva śacīpatiḥ৷৷
Indra, the lord of Sachi, was personally satisfied and spoke to Mainaka, the best of mountains, in faltering tone, his throat choked out of joy.
Sundara Kanda 1.140
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 140
हिरण्यनाभ शैलेन्द्र परितुष्टोऽस्मि ते भृशम्। अभयं ते प्रयच्छामि तिष्ठ सौम्य यथासुखम्।।
hiraṇyanābha śailēndra parituṣṭō.smi tē bhṛśam. abhayaṅ tē prayacchāmi tiṣṭha saumya yathāsukham৷৷
"O Hiranyanabha, the foremost among the mountains I am highly pleased with you. I give you security (free from fear of losing wings). O pious one you may stay on happily as you please.
Sundara Kanda 1.141
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 141
साह्यं कृतं ते सुमहद्विक्रान्तस्य हनूमतः। क्रमतो योजनशतं निर्भयस्य भये सति।।
sāhyaṅ kṛtaṅ tē sumahadvikrāntasya hanūmataḥ. kramatō yōjanaśataṅ nirbhayasya bhayē sati৷৷
"You have rendered very valuable help to Hanuman who was attempting to leap a distance of a hundred yojanas. He is fearless even when there is reason to fear (of falling down).
Sundara Kanda 1.142
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 142
रामस्यैष हितायैव याति दाशरथेर्हरिः। सत्क्रियां कुर्वता तस्य तोषितोऽस्मि दृढं त्वया।।
rāmasyaiṣa hitāyaiva yāti dāśarathērhariḥ. satkriyāṅ kurvatā tasya tōṣitō.smi dṛḍhaṅ tvayā৷৷
"The vanara has gone on a mission to help the son of Dasaratha. I am highly pleased with the service rendered to him.
Sundara Kanda 1.143
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 143
ततः प्रहर्षमगमद्विपुलं पर्वतोत्तमः। देवतानां पतिं दृष्ट्वा परितुष्टं शतक्रतुम्।।
tataḥ praharṣamagamadvipulaṅ parvatōttamaḥ. dēvatānāṅ patiṅ dṛṣṭvā parituṣṭaṅ śatakratum৷৷
Thereafter Mainaka, the great mountain was delighted to see Indra, lord of the gods, performer of a hundred yajnas satisfied.
Sundara Kanda 1.144
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 144
स वै दत्तवरः शैलो बभूवावस्थितस्तदा। हनुमांश्च मुहूर्तेन व्यतिचक्राम सागरम्।।
sa vai dattavaraḥ śailō babhūvāvasthitastadā. hanumāṅśca muhūrtēna vyaticakrāma sāgaram৷৷
Then mount Mainaka, assured by Indra became secure. And Hanuman also crossed over the ocean in a short while.
Sundara Kanda 1.145
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 145
ततो देवाः सगन्धर्वाः सिद्धाश्च परमर्षयः। अब्रुवन् सूर्यसङ्काशां सुरसां नागमातरम्।।
tatō dēvāḥ sagandharvāḥ siddhāśca paramarṣayaḥ. abruvan sūryasaṅkāśāṅ surasāṅ nāgamātaram৷৷
Then the gods, gandharvas, siddhas and great sages approached Surasa, the mother of nagas, who was glowing like the Sungod and said:.
Sundara Kanda 1.146
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 146
अयं वातात्मजः श्रीमान्प्लवते सागरोपरि। हनुमान्नाम तस्य त्वं मुहूर्तं विघ्नमाचर।।
ayaṅ vātātmajaḥ śrīmānplavatē sāgarōpari. hanumānnāma tasya tvaṅ muhūrtaṅ vighnamācara৷৷
"The glorious son of the Windgod, called Hanuman, is crossing the ocean. Obstruct him for sometime by assuming the hideous form of a demon, gigantic as a mountain, fearful with yellowishbrown eyes, with big teeth and a wide mouth like the sky.
Sundara Kanda 1.147
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 147
।। राक्षसं रूपमास्थाय सुघोरं पर्वतोपमम्। दंष्ट्राकरालं पिङ्गाक्षं वक्त्रं कृत्वा नभः समम्।।
৷৷ rākṣasaṅ rūpamāsthāya sughōraṅ parvatōpamam. daṅṣṭrākarālaṅ piṅgākṣaṅ vaktraṅ kṛtvā nabhaḥ samam৷৷
"The glorious son of the Windgod, called Hanuman, is crossing the ocean. Obstruct him for sometime by assuming the hideous form of a demon, gigantic as a mountain, fearful with yellowishbrown eyes, with big teeth and a wide mouth like the sky.
Sundara Kanda 1.148
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 148
बलमिच्छामहे ज्ञातुं भूयश्चास्य पराक्रमम्। त्वां विजेष्यत्युपायेन विषादं वा गमिष्यति।।
balamicchāmahē jñātuṅ bhūyaścāsya parākramam. tvāṅ vijēṣyatyupāyēna viṣādaṅ vā gamiṣyati৷৷
"We want to assess his strength, valour and intelligence once again. We wish to know whether he will win or give way to despondency".
Sundara Kanda 1.149
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 149
एवमुक्ता तु सा देवी दैवतैरभिसत्कृता। समुद्रमध्ये सुरसा बिभ्रती राक्षसं वपुः।।
ēvamuktā tu sā dēvī daivatairabhisatkṛtā. samudramadhyē surasā bibhratī rākṣasaṅ vapuḥ৷৷
Thus honoured by the gods, Surasa assumed a terrific ugly form frightening to all and stood in the midst of the ocean. Putting up a distorted appearance and encompassing Hanuman who was crossing the ocean, she spoke to him:
Sundara Kanda 1.150
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 150
।। विकृतं च विरूपं च सर्वस्य च भयावहम्। प्लवमानं हनूमन्तमावृत्येदमुवाच ह।।
৷৷ vikṛtaṅ ca virūpaṅ ca sarvasya ca bhayāvaham. plavamānaṅ hanūmantamāvṛtyēdamuvāca ha৷৷
Thus honoured by the gods, Surasa assumed a terrific ugly form frightening to all and stood in the midst of the ocean. Putting up a distorted appearance and encompassing Hanuman who was crossing the ocean, she spoke to him:
Sundara Kanda 1.151
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 151
मम भक्षः प्रदिष्टस्त्वमीश्वरैर्वानरर्षभ। अहं त्वां भक्षयिष्यामि प्रविशेदं ममाननम्।।
mama bhakṣaḥ pradiṣṭastvamīśvarairvānararṣabha. ahaṅ tvāṅ bhakṣayiṣyāmi praviśēdaṅ mamānanam৷৷
"O bull among vanaras the lords of the universe have provided you as food for me. I will eat you. Enter my mouth".
Sundara Kanda 1.152
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 152
एवमुक्तः सुरसया प्राञ्जलिर्वानरर्षभः। प्रहृष्टवदनः श्रीमानिदं वचनमब्रवीत्।।
ēvamuktaḥ surasayā prāñjalirvānararṣabhaḥ. prahṛṣṭavadanaḥ śrīmānidaṅ vacanamabravīt৷৷
Thus addressed by Surasa, the glorious Hanuman said this with a blooming face and folded hands:
Sundara Kanda 1.153
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 153
रामो दाशरथिर्नाम प्रविष्टो दण्डकावनम्। लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा वैदेह्या चापि भार्यया।।
rāmō dāśarathirnāma praviṣṭō daṇḍakāvanam. lakṣmaṇēna saha bhrātrā vaidēhyā cāpi bhāryayā৷৷
"Dasaratha's son called Rama accompanied by his brother Lakshmana and his wife Vaidehi entered Dandaka forest.
Sundara Kanda 1.154
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 154
अन्यकार्यविषक्तस्य बद्धवैरस्य राक्षसैः। तस्य सीता हृता भार्या रावणेन यशस्विनी।।
anyakāryaviṣaktasya baddhavairasya rākṣasaiḥ. tasya sītā hṛtā bhāryā rāvaṇēna yaśasvinī৷৷
"While Rama was engaged otherwise, his glorious wife Sita was abducted by Ravana actuated by deeprooted enmity of demons with him.
Sundara Kanda 1.155
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 155
तस्याः सकाशं दूतोऽहं गमिष्ये रामशासनात्। कर्तुमर्हसि रामस्य साह्यं विषयवासिनि।।
tasyāḥ sakāśaṅ dūtō.haṅ gamiṣyē rāmaśāsanāt. kartumarhasi rāmasya sāhyaṅ viṣayavāsini৷৷
"I am going as Rama's emissary to search for his wife. It is proper for you to render help since you are a resident of his kingdom.
Sundara Kanda 1.156
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 156
अथवा मैथिलीं दृष्ट्वा रामं चाक्लिष्टकारिणम्। आगमिष्यामि ते वक्त्रं सत्यं प्रतिशृणोमि ते।।
athavā maithilīṅ dṛṣṭvā rāmaṅ cākliṣṭakāriṇam. āgamiṣyāmi tē vaktraṅ satyaṅ pratiśṛṇōmi tē৷৷
"Otherwise after seeing Seetha and informing that to Sri Rama who makes Seetha without troubles, I will obtain your mouth. I am promising truthfully to you."
Sundara Kanda 1.157
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 157
एवमुक्ता हनुमता सुरसा कामरूपिणी। अब्रवीन्नातिवर्तेन्मां कश्चिदेष वरो मम।।
ēvamuktā hanumatā surasā kāmarūpiṇī. abravīnnātivartēnmāṅ kaścidēṣa varō mama৷৷
Having heard Hanuman, Surasa capable of taking any form at her free will told him that no one can cross (her region) as she had been given such a boon(by the Creator)৷৷
Sundara Kanda 1.158
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 158
तं प्रयान्तं समुद्वीक्ष्य सुरसा वाक्यमब्रवीत्। बलं जिज्ञासमाना वै नागमाता हनूमतः।।
taṅ prayāntaṅ samudvīkṣya surasā vākyamabravīt. balaṅ jijñāsamānā vai nāgamātā hanūmataḥ৷৷
Surasa, mother of serpents, observing that Hanuman was attempting to escape, said this in order to gauge his strength:
Sundara Kanda 1.159
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 159
प्रविश्य वदनं मेऽद्य गन्तव्यं वानरोत्तम। वर एष पुरा दत्तो मम धात्रेति सत्वरा।।
praviśya vadanaṅ mē.dya gantavyaṅ vānarōttama. vara ēṣa purā dattō mama dhātrēti satvarā৷৷
"O best vanara you must pass through my mouth today. Such is the boon granted to me by Brahma in the past". Then she quickly opened her big mouth and stood.
Sundara Kanda 1.160
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 160
एवमुक्तः सुरसया क्रुद्धो वानरपुङ्गवः।।
ēvamuktaḥ surasayā kruddhō vānarapuṅgavaḥ৷৷
Thus addressed by Surasa, Hanuman the supreme vanara said, "Open your mouth wide enough to hold me."
Sundara Kanda 1.161
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 161
इत्युक्त्वा सुरसां क्रुद्धो धशयोजनमायता।।
ityuktvā surasāṅ kruddhō dhaśayōjanamāyatā৷৷
Provoked by the words of Surasa, Hanuman stretched himself to ten yojanas.
Sundara Kanda 1.162
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 162
तं दृष्ट्वा मेघसङ्काशं दशयोजनमायतम्।।
taṅ dṛṣṭvā mēghasaṅkāśaṅ daśayōjanamāyatam৷৷
Seeing his body stretched to ten yojanas like a cloud, Surasa also widened her mouth to twenty yojanas.
Sundara Kanda 1.163
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 163
हनुमांस्तु ततः क्रुद्धस्त्रिंशद्योजनमायतः।।
hanumāṅstu tataḥ kruddhastriṅśadyōjanamāyataḥ৷৷
Provoked, Hanuman further stretched his body to thirty yojanas and Surasa on her own enlarged her mouth to forty yojanas. Then the great hero Hanuman stretched his body to fifty yojanas.
Sundara Kanda 1.164
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 164
।। चकार सुरसा वक्त्रं चत्वारिंशत्तथोच्छ्रितम्। बभूव हनुमावनीरः पञ्चाशद्योजनोच्छ्रितः।।
৷৷ cakāra surasā vaktraṅ catvāriṅśattathōcchritam. babhūva hanumāvanīraḥ pañcāśadyōjanōcchritaḥ৷৷
Provoked, Hanuman further stretched his body to thirty yojanas and Surasa on her own enlarged her mouth to forty yojanas. Then the great hero Hanuman stretched his body to fifty yojanas.
Sundara Kanda 1.165
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 165
चकार सुरसा वक्त्रं षष्टियोजनमायतम्। तथैव हनुमावनीरः सप्ततीयोजनोच्छ्रितः।।
cakāra surasā vaktraṅ ṣaṣṭiyōjanamāyatam. tathaiva hanumāvanīraḥ saptatīyōjanōcchritaḥ৷৷
Surasa widened her mouth sixty yojanas and then the heroic Hanuman enlarged himself to seventy yojanas.
Sundara Kanda 1.166
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 166
चकार सुरसा वक्त्रमशीतीयोजनायतम्। हनुमानचलप्रख्यो नवतीयोजनोच्छ्रितः।।
cakāra surasā vaktramaśītīyōjanāyatam. hanumānacalaprakhyō navatīyōjanōcchritaḥ৷৷
Surasa widened her mouth to eighy yojanas and the heroic Hanuman grew up to ninety yojanas, looking like a mountain.
Sundara Kanda 1.167
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 167
चकार सुरसा वक्त्रं शतयोजनमायतम् तव सानुषु विश्रान्तः शेषं प्रक्रमतामिति। तद्दृष्ट्वा व्यादितं त्वास्यं वायुपुत्रः सुबुद्धिमान्। दीर्घजिह्वं सुरसया सुघोरं नरकोपमम्।।
cakāra surasā vaktraṅ śatayōjanamāyatam tava sānuṣu viśrāntaḥ śēṣaṅ prakramatāmiti. taddṛṣṭvā vyāditaṅ tvāsyaṅ vāyuputraḥ subuddhimān. dīrghajihvaṅ surasayā sughōraṅ narakōpamam৷৷
Intelligent Hanuman observing Surasa's enlarged mouth open and dreadful like hell with a long tongue, suddenly shrunk his body to the size of a thumb.
Sundara Kanda 1.168
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 168
सोऽभिपत्याशु तद्वक्त्रं निष्पत्य च महाबलः। अन्तरिक्षे स्थितः श्रीमानिदं वचनमब्रवीत्।।
sō.bhipatyāśu tadvaktraṅ niṣpatya ca mahābalaḥ. antarikṣē sthitaḥ śrīmānidaṅ vacanamabravīt৷৷
Glorious and mighty Hanuman quickly went into her mouth and got out and stood in the sky and said:.
Sundara Kanda 1.169
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 169
प्रविष्टोऽस्मि हि ते वक्त्रं दाक्षायणि नमोऽस्तु ते। गमिष्ये यत्र वैदेही सत्यं चासीद्वरस्तव।।
praviṣṭō.smi hi tē vaktraṅ dākṣāyaṇi namō.stu tē. gamiṣyē yatra vaidēhī satyaṅ cāsīdvarastava৷৷
"O Dakshayani I have indeed entered your mouth and your boon has come true (as nobody can go against the boon of the Creator). Allow me to proceed in quest of Vaidhehi. My salutations to you."
Sundara Kanda 1.170
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 170
तं दृष्ट्वा वदनान्मुक्तं चन्द्रं राहुमुखादिव। अब्रवीत्सुरसा देवी स्वेन रूपेण वानरम्।।
taṅ dṛṣṭvā vadanānmuktaṅ candraṅ rāhumukhādiva. abravītsurasā dēvī svēna rūpēṇa vānaram৷৷
Seeing Hanuman released out of her mouth like the Moon released from the mouth of Rahu, Surasa assumed her true form and said:
Sundara Kanda 1.171
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 171
अर्थसिद्ध्यै हरिश्रेष्ठ गच्छ सौम्य यथासुखम्। समानयस्व वैदेहीं राघवेण महात्मना।।
arthasiddhyai hariśrēṣṭha gaccha saumya yathāsukham. samānayasva vaidēhīṅ rāghavēṇa mahātmanā৷৷
"O noble vanara proceed happily to achieve your purpose. Go and unite Vaidehi with the noble self, Raghava.
Sundara Kanda 1.172
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 172
तत्तृतीयं हनुमतो दृष्ट्वा कर्म सुदुष्करम्। साधु साध्विति भूतानि प्रशशंसुस्तदा हरिम्।।
tattṛtīyaṅ hanumatō dṛṣṭvā karma suduṣkaram. sādhu sādhviti bhūtāni praśaśaṅsustadā harim৷৷
Witnessing Hanuman achieving a very difficult feat for the third time, all the living beings applauded him saying "Well done, welldone".
Sundara Kanda 1.173
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 173
स सागरमनाधृष्यमभ्येत्य वरुणालयम्। जगामाकाशमाविश्य वेगेन गरुडोपमः।।
sa sāgaramanādhṛṣyamabhyētya varuṇālayam. jagāmākāśamāviśya vēgēna garuḍōpamaḥ৷৷
Rising above the invincible ocean, the abode of lord Varuna, Hanuman coursed through the sky speedily like Garuda.
Sundara Kanda 1.174
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 174
सेविते वारिधाराभिः पतगैश्च निषेविते। चरिते कैशिकाचार्यैरैरावतनिषेविते।।
sēvitē vāridhārābhiḥ patagaiśca niṣēvitē. caritē kaiśikācāryairairāvataniṣēvitē৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.175
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 175
।। सिंहकुञ्जरशार्दूलपतगोरगवाहनैः। विमानैः सम्पतद्भिश्च विमलैः समलङ्कृते।।
৷৷ siṅhakuñjaraśārdūlapatagōragavāhanaiḥ. vimānaiḥ sampatadbhiśca vimalaiḥ samalaṅkṛtē৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.176
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 176
।। वज्राशनिसमाघातैः पावकैरुपशोभिते। कृतपुण्यैर्महाभागैः स्वर्गजिद्भिरलङ्कृते।।
৷৷ vajrāśanisamāghātaiḥ pāvakairupaśōbhitē. kṛtapuṇyairmahābhāgaiḥ svargajidbhiralaṅkṛtē৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.177
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 177
।। वहता हव्यमत्यर्धं सेविते चित्रभानुना। ग्रहनक्षत्रचन्द्रार्कतारागण विभूषिते।।
৷৷ vahatā havyamatyardhaṅ sēvitē citrabhānunā. grahanakṣatracandrārkatārāgaṇa vibhūṣitē৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.178
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 178
।। महर्षिगणगन्धर्वनागयक्षसमाकुले। विविक्ते विमले विश्वे विश्वावसुनिषेविते।।
৷৷ maharṣigaṇagandharvanāgayakṣasamākulē. viviktē vimalē viśvē viśvāvasuniṣēvitē৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.179
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 179
।। देवराजगजाक्रान्ते चन्द्रसूर्यपथे शिवे। विताने जीवलोकस्य वितते ब्रह्मनिर्मिते।।
৷৷ dēvarājagajākrāntē candrasūryapathē śivē. vitānē jīvalōkasya vitatē brahmanirmitē৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.180
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 180
।। बहुशः सेविते वीरैर्विद्याधरगणैर्वरैः। जगाम वायुमार्गे तु गरुत्मानिव मारुतिः।।
৷৷ bahuśaḥ sēvitē vīrairvidyādharagaṇairvaraiḥ. jagāma vāyumārgē tu garutmāniva mārutiḥ৷৷
Hanuman passed through the path of wind like Garuda. The region was refreshed with clouds that released torrents of rain and frequented by birds. The great masters of music (Tumburu, Narada and Gandharvas) trained in Kasika moved there driven by lions, elephants, tigers, birds and serpents and were moving in different aerial vehicles. It was splendid with god at fire who strikes fiercely like thunderbolt. It was inhabited by great sages who had acquired merit. The region was traversed by firegod who carried havis in large quantities earnestly. It was decorated with planets, constellations, Moon, Sun and clusters of stars. It was filled with groups of greal sages, gandharvas, nagas and yakshas. It was isolated part of the universe traversed by the king of gandharvas like Vishvavasu. It was an auspicious path for Moon and Sun, a sporting ground for Airavata, the vehicle of lord Indra. It was an extensive world of living beings created by Brahma. It was frequented by many heroes ascending to heaven and blocked by vidyadharas.
Sundara Kanda 1.181
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 181
प्रदृश्यमानः सर्वत्रः हनुमान्मारुतात्मजः। भेजेऽम्बरं निरालम्बं लम्बपक्ष इवाद्रिराट्।।
pradṛśyamānaḥ sarvatraḥ hanumānmārutātmajaḥ. bhējē.mbaraṅ nirālambaṅ lambapakṣa ivādrirāṭ৷৷
Hanuman, son of the Windgod was seen everywhere in the sky. He appeared like a longwinged king of mountains unsupported.
Sundara Kanda 1.182
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 182
प्लवमानं तु तं दृष्ट्वा सिंहिका नाम राक्षसी। मनसा चिन्तयामास प्रवृद्धा कामरूपिणी।।
plavamānaṅ tu taṅ dṛṣṭvā siṅhikā nāma rākṣasī. manasā cintayāmāsa pravṛddhā kāmarūpiṇī৷৷
Seeing Hanuman speeding in the sky a demoness called Simhika who can assume any form at her will had grown out of proportion and thought on her part:
Sundara Kanda 1.183
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 183
अद्य दीर्घस्य कालस्य भविष्याम्यहमाशिता। इदं हि मे महत्सत्त्वं चिरस्य वशमागतम्।।
adya dīrghasya kālasya bhaviṣyāmyahamāśitā. idaṅ hi mē mahatsattvaṅ cirasya vaśamāgatam৷৷
"After a long time, this great animal came into my grasp. After long time, today I will enjoy my meal."
Sundara Kanda 1.184
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 184
इति सञ्चिन्त्य मनसा छायामस्य समाक्षिपत्। छायायां गृह्यमाणायां चिन्तयामास वानरः।।
iti sañcintya manasā chāyāmasya samākṣipat. chāyāyāṅ gṛhyamāṇāyāṅ cintayāmāsa vānaraḥ৷৷
Thinking thus, she dragged him by his shadow before she took hold of him, Hanuman started deliberating within.
Sundara Kanda 1.185
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 185
समाक्षिप्तोऽस्मि सहसा पङ्गूकृतपराक्रमः। प्रतिलोमेन वातेन महानौरिव सागरे।।
samākṣiptō.smi sahasā paṅgūkṛtaparākramaḥ. pratilōmēna vātēna mahānauriva sāgarē৷৷
"I am caught suddenly. I am handicapped.I am like a huge ship in an ocean retarded by the wind blowing from the opposite direction.
Sundara Kanda 1.186
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 186
तिर्यगूर्ध्वमधश्चैव वीक्षमाणस्ततः कपिः। ददर्श स महत्सत्त्वमुत्थितं लवणाम्भसि।।
tiryagūrdhvamadhaścaiva vīkṣamāṇastataḥ kapiḥ. dadarśa sa mahatsattvamutthitaṅ lavaṇāmbhasi৷৷
Looking around, right and left, up and down, the monkey saw a huge being rise from the salty sea.
Sundara Kanda 1.187
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 187
तद्धृष्ट्वा चिन्तयामास मारुतिर्विकृताननम्। कपिराजेन कथितं सत्त्वमद्भुतदर्शनम्।।
taddhṛṣṭvā cintayāmāsa mārutirvikṛtānanam. kapirājēna kathitaṅ sattvamadbhutadarśanam৷৷
Seeing the form with a hideous countenance, Hanuman reflected about the creature of ugly appearance endowed with power which can catch a creature though his shadow, about which king Sugriva had once told him. 'It is the same creature, no doubt', said Hanuman.
Sundara Kanda 1.188
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 188
स तां बुद्ध्वार्थतत्त्वेन सिंहिकां मतिमान्कपिः।।
sa tāṅ buddhvārthatattvēna siṅhikāṅ matimānkapiḥ৷৷
Recognising the true nature of Simhika the clutcher of shadows, the wise Hanuman grew to a huge size like a cloud in rainy season.
Sundara Kanda 1.189
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 189
तस्य सा कायमुद्वीक्ष्य वर्धमानं महाकपेः।।
tasya sā kāyamudvīkṣya vardhamānaṅ mahākapēḥ৷৷
Observing the body of Hanuman growing in size, Simhika started distending her mouth wide like the depth of the underworld.
Sundara Kanda 1.190
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 190
घनराजीव गर्जन्ती वानरं समभिद्रवत्।।
ghanarājīva garjantī vānaraṅ samabhidravat৷৷
Roaring like a heavy mass of clouds, Simhika chased Hanuman. Intelligent Hanuman observed her enormous mouth and noticed her vital parts.
Sundara Kanda 1.191
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 191
।। स ददर्श ततस्तस्या विवृतं सुमहन्मुखम्। कायमात्रं च मेधावी मर्माणि च महाकपिः।।
৷৷ sa dadarśa tatastasyā vivṛtaṅ sumahanmukham. kāyamātraṅ ca mēdhāvī marmāṇi ca mahākapiḥ৷৷
Roaring like a heavy mass of clouds, Simhika chased Hanuman. Intelligent Hanuman observed her enormous mouth and noticed her vital parts.
Sundara Kanda 1.192
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 192
स तस्या विवृते वक्त्रे वज्रसंहननः कपिः। संक्षिप्य मुहुरात्मानं निष्पपात महाबलः।।
sa tasyā vivṛtē vaktrē vajrasaṅhananaḥ kapiḥ. saṅkṣipya muhurātmānaṅ niṣpapāta mahābalaḥ৷৷
Hanuman, the vanara whose physique was as hard as thunderbolt suddenly contracted once again and entered her opened mouth.
Sundara Kanda 1.193
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 193
आस्ये तस्या निमज्जन्तं ददृशुः सिद्धचारणाः। ग्रस्यमानं यथा चन्द्रं पूर्णं पर्वणि राहुणा।।
āsyē tasyā nimajjantaṅ dadṛśuḥ siddhacāraṇāḥ. grasyamānaṅ yathā candraṅ pūrṇaṅ parvaṇi rāhuṇā৷৷
The siddhas and charanas who were watching his performance of drowning in her mouth were amazed as though the moon is seized by Rahu on a fullmoon night.
Sundara Kanda 1.194
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 194
ततस्तस्या नखैस्तीक्ष्णैर्मर्माण्युत्कृत्य वानरः। उत्पपाताथ वेगेन मनः सम्पातविक्रमः।।
tatastasyā nakhaistīkṣṇairmarmāṇyutkṛtya vānaraḥ. utpapātātha vēgēna manaḥ sampātavikramaḥ৷৷
The vanara who had the speed of mind tore her vital parts with his sharp nails and rushed out quickly before she closed her mouth.
Sundara Kanda 1.195
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 195
तां तु दृष्ट्वा च धृत्या च दाक्षिण्येन निपात्य च। स कपिप्रवरो वेगाद्ववृधे पुनरात्मवान्।।
tāṅ tu dṛṣṭvā ca dhṛtyā ca dākṣiṇyēna nipātya ca. sa kapipravarō vēgādvavṛdhē punarātmavān৷৷
Selfcontrolled Hanuman, the great monkey acting with firmness of mind and ingenuity threw her down and once again rapidly grew in size.
Sundara Kanda 1.196
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 196
हृतहृत्सा हनुमतापपात विधुराम्भसि। तां हतां वानरेणाशु पतितां वीक्ष्य सिंहिकाम्।।
hṛtahṛtsā hanumatāpapāta vidhurāmbhasi. tāṅ hatāṅ vānarēṇāśu patitāṅ vīkṣya siṅhikām৷৷
Heart torn asunder and killed by Hanuman, miserable Simhika instantly fell into the sea water. Observing it, the beings who ranged the sky said to the foremost of vanaras:
Sundara Kanda 1.197
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 197
भीममद्य कृतं कर्म महत्सत्त्वं त्वया हतम्।।
bhīmamadya kṛtaṅ karma mahatsattvaṅ tvayā hatam৷৷
"O great jumper a great deed has been done by you today in killing that fierce creature. O great monkey fulfil your mission without any obstruction.
Sundara Kanda 1.198
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 198
यस्य त्वेतानि चत्वारि वानरेन्द्र यथा तव।।
yasya tvētāni catvāri vānarēndra yathā tava৷৷
"O lord of vanaras he in whom these four qualities, fortitude, vision, intelligence and dexterity exist as in you will achieve his mission and not get lost".
Sundara Kanda 1.199
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 199
स तैः सम्भावितः पूज्यः प्रतिपन्नप्रयोजनः।।
sa taiḥ sambhāvitaḥ pūjyaḥ pratipannaprayōjanaḥ৷৷
Honoured by them the venerable monkey went ascending into the sky like Garuda to achieve the objective.
Sundara Kanda 1.200
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 200
प्राप्तभूयिष्ठपारस्तु सर्वतः प्रतिलोकयन्।।
prāptabhūyiṣṭhapārastu sarvataḥ pratilōkayan৷৷
On reaching the other side of the shore crossing a hundred yojanas, he saw rows of forest trees.
Sundara Kanda 1.201
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 201
ददर्श च पतन्नेव विविधद्रुमभूषितम्।।
dadarśa ca patannēva vividhadrumabhūṣitam৷৷
Hanuman, the best among jumpers, even while in air he saw an island adorned with many trees, also gardens adjacent to Malaya mountain.
Sundara Kanda 1.202
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 202
सागरं सागरानूपं सागरानूपजान् द्रुमान्।।
sāgaraṅ sāgarānūpaṅ sāgarānūpajān drumān৷৷
Looking at the ocean, he observed the sea bordering the land and the trees grown on the marshy land in the region of the mouths of the rivers (the consorts of the sea.). Looking at his own body which was like a huge cloud as though obstructing the sky, the wise monkey of selfcontrol thought as follows.
Sundara Kanda 1.203
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 203
।। सागरस्य च पत्नीनां मुख्यान्यपि विलोकयन्। स महामेघसङ्काशं समीक्ष्यात्मानमात्मवान्।।
৷৷ sāgarasya ca patnīnāṅ mukhyānyapi vilōkayan. sa mahāmēghasaṅkāśaṅ samīkṣyātmānamātmavān৷৷
Looking at the ocean, he observed the sea bordering the land and the trees grown on the marshy land in the region of the mouths of the rivers (the consorts of the sea.). Looking at his own body which was like a huge cloud as though obstructing the sky, the wise monkey of selfcontrol thought as follows.
Sundara Kanda 1.204
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 204
कायवृद्धिं प्रवेगं च मम दृष्ट्वैव राक्षसाः।।
kāyavṛddhiṅ pravēgaṅ ca mama dṛṣṭvaiva rākṣasāḥ৷৷
'The demons will be inquisitive to know about me seeing the extraordinary size of my body as well as my speed', thought the great monkey.
Sundara Kanda 1.205
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 205
ततः शरीरं संक्षिप्य तन्महीधरसन्निभम्।।
tataḥ śarīraṅ saṅkṣipya tanmahīdharasannibham৷৷
Then Hanuman contracted his huge mountainlike body and assumed his normal form, just as a sage who gives up ignorance on awakening .
Sundara Kanda 1.206
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 206
तद्रूपमतिसंक्षिप्य हनुमान् प्रकृतौ स्थितः।।
tadrūpamatisaṅkṣipya hanumān prakṛtau sthitaḥ৷৷
Hanuman returned to his normal form contracting to his small size, just like Lord Visnu returned to his original form after taking three strides and defeating the valour of king Bali.
Sundara Kanda 1.207
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 207
स चारुनानाविधरूपधारी परं समासाद्य समुद्रतीरम्। परैरशक्यः प्रतिपन्नरूपः समीक्षितात्मा समवेक्षितार्धः।।
sa cārunānāvidharūpadhārī paraṅ samāsādya samudratīram. parairaśakyaḥ pratipannarūpaḥ samīkṣitātmā samavēkṣitārdhaḥ৷৷
He reached the opposite shore of the sea. He had achieved the impossible. One who could assume a variety of lovely forum, he, gazing at his own body, deliberated on the future course of action.
Sundara Kanda 1.208
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 208
ततः स लम्बस्य गिरेः समृद्धे विचित्रकूटे निपपात कूटे । सकेतकोद्दालकनालिकेरे महाद्रिकूटप्रतिमो महात्मा।।
tataḥ sa lambasya girēḥ samṛddhē vicitrakūṭē nipapāta kūṭē . sakētakōddālakanālikērē mahādrikūṭapratimō mahātmā৷৷
Then the highsouled Hanuman, who resembled a huge mountain, descended on the peak of the huge mountain Trikuta, called Lamba, which was wonderful with kethaka flowers, uddalaka and coconut trees.
Sundara Kanda 1.209
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 209
ततस्तु सम्प्राप्य समुद्रतीरं समीक्ष्य लङ्कां गिरिवर्यमूर्ध्नि। कपिस्तु तस्निन्निपपात पर्वते विधूय रूपं व्यथयन्मृगद्विजान्।।
tatastu samprāpya samudratīraṅ samīkṣya laṅkāṅ girivaryamūrdhni. kapistu tasninnipapāta parvatē vidhūya rūpaṅ vyathayanmṛgadvijān৷৷
Reaching the sea shore, beholding Lanka located on the peak of Trikuta, Hanuman shook his body, scaring the beasts and birds and landed on the mountain.
Sundara Kanda 1.210
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 1 · Verse 210
स सागरं दानवपन्नगायुतं बलेन विक्रम्य महोर्मिमालिनम्। निपत्य तीरे च महोदधेस्तदा ददर्श लङ्काममरावतीमिव।।
sa sāgaraṅ dānavapannagāyutaṅ balēna vikramya mahōrmimālinam. nipatya tīrē ca mahōdadhēstadā dadarśa laṅkāmamarāvatīmiva৷৷
Landing on the shore after crossing by his prowess the great ocean filled with demons, and serpents, adorned with garlands of waves, Hanuman beheld Lanka which was like Amaravati, the capital of Indra. इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे वाल्मीकीय आदिकाव्ये सुन्दरकाण्डे प्रथमस्सर्गः।। Thus ends the first sarga of Sundarakanda of the holy Ramayana, the first epic composed by sage Valmiki.