Sundara Kanda Sarga 42
सुन्दरकाण्डम् सर्गः 42
Sarga 42 of the Sundara Kanda.
Shlokas (43)
+ Add ShlokaSundara Kanda 42.1
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 1
ततः पक्षिनिनादेन वृक्षभङ्गस्वनेन च। बभूवुस्त्राससम्भ्रान्तास्सर्वे लङ्कानिवासिनः।।
tataḥ pakṣininādēna vṛkṣabhaṅgasvanēna ca. babhūvustrāsasambhrāntāssarvē laṅkānivāsinaḥ৷৷
The residents of Lanka panicked at the shrieking sounds of birds and cracking sounds of trees.
Sundara Kanda 42.2
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 2
विद्रुताश्च भयत्रस्ता विनेदुर्मृगपक्षिणः। रक्षसां च निमित्तानि क्रूराणि प्रतिपेदिरे।।
vidrutāśca bhayatrastā vinēdurmṛgapakṣiṇaḥ. rakṣasāṅ ca nimittāni krūrāṇi pratipēdirē৷৷
The frightened beasts and birds ran and flew, screeching in all directions. Fierce portents appeared to the demons.
Sundara Kanda 42.3
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 3
ततो गतायां निद्रायां राक्षस्यो विकृताननाः। तद्वनं ददृशुर्भग्नं तं च वीरं महाकपिम्।।
tatō gatāyāṅ nidrāyāṅ rākṣasyō vikṛtānanāḥ. tadvanaṅ dadṛśurbhagnaṅ taṅ ca vīraṅ mahākapim৷৷
Hideouslooking ogresses, awakened from sleep, saw the garden devastated by the heroic Vanara.
Sundara Kanda 42.4
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 4
स ता दृष्ट्वा महाबाहुर्महासत्त्वो महाबलः। चकार सुमहद्रूपं राक्षसीनां भयावहम्।।
sa tā dṛṣṭvā mahābāhurmahāsattvō mahābalaḥ. cakāra sumahadrūpaṅ rākṣasīnāṅ bhayāvaham৷৷
When the powerful, mighty and strongarmed Hanuman saw the ogresses he assumed a very huge form in order to strike terror in them.
Sundara Kanda 42.5
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 5
ततस्तं गिरिसङ्काशमतिकायं महाबलम्। राक्षस्यो वानरं दृष्ट्वा पप्रच्छुर्जनकात्मजाम्।।
tatastaṅ girisaṅkāśamatikāyaṅ mahābalam. rākṣasyō vānaraṅ dṛṣṭvā papracchurjanakātmajām৷৷
Then, seeing the huge body of the mighty vanara resembling a mountain the ogresses questioned Janaki about him.
Sundara Kanda 42.6
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 6
कोऽयं कस्य कुतो वायं किं निमित्तमिहागतः। कथं त्वया सहानेन संवादः कृत इत्युत।।
kō.yaṅ kasya kutō vāyaṅ kiṅ nimittamihāgataḥ. kathaṅ tvayā sahānēna saṅvādaḥ kṛta ityuta৷৷
"Who is he? By whom has he been sent? From where and why did he come here? What dialogue did you have with him?
Sundara Kanda 42.7
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 7
आचक्ष्व नो विशालाक्षि मा भूत्ते सुभगे भयम्। संवादमसितापाङ्गे त्वया किं कृतवानयम्।।
ācakṣva nō viśālākṣi mā bhūttē subhagē bhayam. saṅvādamasitāpāṅgē tvayā kiṅ kṛtavānayam৷৷
"O lovely, largeeyed lady O auspicious one have no fear. What conversation did he have with you? Tell us".
Sundara Kanda 42.8
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 8
अथाब्रवीन्महासाध्वी सीता सर्वाङ्गसुन्दरी। रक्षसां भीमरूपाणां विज्ञाने मम का गतिः।।
athābravīnmahāsādhvī sītā sarvāṅgasundarī. rakṣasāṅ bhīmarūpāṇāṅ vijñānē mama kā gatiḥ৷৷
Chaste and beautiful Sita said, "How do I know about the ogresses who assume many fierce forms?"
Sundara Kanda 42.9
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 9
यूयमेवाभिजानीत योऽयं यद्वा करिष्यति। अहिरेव ह्यहेः पादान्विजानाति न संशयः।।
yūyamēvābhijānīta yō.yaṅ yadvā kariṣyati. ahirēva hyahēḥ pādānvijānāti na saṅśayaḥ৷৷
"You alone can know about who he is and what he is about. A serpent alone knows the movement (footprints) of another serpent. There is no doubt about it.
Sundara Kanda 42.10
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 10
अहमप्यस्य भीतास्मि नैनं जानामि को न्वयं। वेद्मि राक्षसमेवैनं कामरूपिणमागतम्।।
ahamapyasya bhītāsmi nainaṅ jānāmi kō nvayaṅ. vēdmi rākṣasamēvainaṅ kāmarūpiṇamāgatam৷৷
"I am also scared of him. I do not know who he is. I think he is a demon, who came here assuming a form of his choice.
Sundara Kanda 42.11
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 11
वैदेह्या वचनं श्रुत्वा राक्षस्यो विद्रुता दिशः। स्थिताः काश्चिद्गताः काश्चिद्रावणाय निवेदितुम्।।
vaidēhyā vacanaṅ śrutvā rākṣasyō vidrutā diśaḥ. sthitāḥ kāścidgatāḥ kāścidrāvaṇāya nivēditum৷৷
LIstening to Vaidehi's words the ogresses divided themselves and fled in all directions. While some stood there, others went to report to Ravana.
Sundara Kanda 42.12
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 12
रावणस्य समीपे तु राक्षस्यो विकृताननाः। विरूपं वानरं भीममाख्यातुमुपचक्रमुः।।
rāvaṇasya samīpē tu rākṣasyō vikṛtānanāḥ. virūpaṅ vānaraṅ bhīmamākhyātumupacakramuḥ৷৷
The uglyfaced ogresses went to the presence of Ravana and reported about the frightening form of the vanara.
Sundara Kanda 42.13
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 13
अशोकवनिकामध्ये राजन्भीमवपुः कपिः। सीतया कृतसंवादस्तिष्ठत्यमितविक्रमः।।
aśōkavanikāmadhyē rājanbhīmavapuḥ kapiḥ. sītayā kṛtasaṅvādastiṣṭhatyamitavikramaḥ৷৷
"Your majesty an extremely powerful and frightening Vanara had a dialogue with Sita. He is stationed in the midst of Ashoka garden.
Sundara Kanda 42.14
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 14
न च तं जानकी सीता हरिं हरिणलोचना। अस्माभिर्बहुधा पृष्टा निवेदयितुमिच्छति।।
na ca taṅ jānakī sītā hariṅ hariṇalōcanā. asmābhirbahudhā pṛṣṭā nivēdayitumicchati৷৷
"The deereyed Sita is not willing to disclose to us his identity even when we questioned her.
Sundara Kanda 42.15
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 15
वासवस्य भवेद्दूतो दूतो वैश्रवणस्य वा। प्रेषितो वापि रामेण सीतान्वेषणकाङ्क्षया।।
vāsavasya bhavēddūtō dūtō vaiśravaṇasya vā. prēṣitō vāpi rāmēṇa sītānvēṣaṇakāṅkṣayā৷৷
"He may be an envoy of Indra or Kubera or of Rama sent with an intent to trace Sita.
Sundara Kanda 42.16
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 16
तेन त्वद्भुतरूपेण यत्तत्तव मनोहरम्। नानामृगगणाकीर्णं प्रमृष्टं प्रमदावनम्।।
tēna tvadbhutarūpēṇa yattattava manōharam. nānāmṛgagaṇākīrṇaṅ pramṛṣṭaṅ pramadāvanam৷৷
"Your beautiful pleasure garden filled with a variety of beasts has been ruined by this wonderful figure.
Sundara Kanda 42.17
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 17
न तत्र कश्चिदुद्देशो यस्तेन न विनाशितः। यत्र सा जानकी सीता स तेन न विनाशितः।।
na tatra kaściduddēśō yastēna na vināśitaḥ. yatra sā jānakī sītā sa tēna na vināśitaḥ৷৷
There is not a single place that has not been ruined by him there. Only the place where Janaka's daughter, Sita is resting has not been touched.
Sundara Kanda 42.18
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 18
जानकीरक्षणार्थं वा श्रमाद्वा नोपलभ्यते। अथवा कश्श्रमस्तस्य सैव तेनाभिरक्षिता।।
jānakīrakṣaṇārthaṅ vā śramādvā nōpalabhyatē. athavā kaśśramastasya saiva tēnābhirakṣitā৷৷
"It is not clear whether he spared that place for protecting Janakai or he stopped due to exhaustion. What is fatigue for him? It must be to save her that she is spared by him.
Sundara Kanda 42.19
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 19
चारुपल्लवपुष्पाढ्यं यं सीता स्वयमास्थिता। प्रवृद्धश्शिंशुपावृक्ष स्स च तेनाभिरक्षितः।।
cārupallavapuṣpāḍhyaṅ yaṅ sītā svayamāsthitā. pravṛddhaśśiṅśupāvṛkṣa ssa ca tēnābhirakṣitaḥ৷৷
"He has spared the simsupa tree with lovely, tender leaves and flowers which is a chosen resort by Sita.
Sundara Kanda 42.20
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 20
तस्योग्ररूपस्योग्र त्वं दण्डमाज्ञातुमर्हसि। सीता सम्भाषिता येन तद्वनं च विनाशितम्।।
tasyōgrarūpasyōgra! tvaṅ daṇḍamājñātumarhasi. sītā sambhāṣitā yēna tadvanaṅ ca vināśitam৷৷
"Your highness should take severe action on that person of fierce appearance with whom Sita dared to speak, and by whom the garden is ruined.
Sundara Kanda 42.21
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 21
मनः परिगृहीतां तां तव रक्षोगणेश्वर। कस्सीतामभिभाषेत यो न स्यात्त्यक्तजीवितः।।
manaḥ parigṛhītāṅ tāṅ tava rakṣōgaṇēśvara. kassītāmabhibhāṣēta yō na syāttyaktajīvitaḥ৷৷
"O lord of the demon clan Who dares to talk to Sita if he has not given up all hope of life, since she is desired by you".
Sundara Kanda 42.22
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 22
राक्षसीनां वचश्त्रुत्वा रावणो राक्षसेश्वरः। हुताग्निरिव जज्वाल कोपसंवर्तितेक्षणः।।
rākṣasīnāṅ vacaśtrutvā rāvaṇō rākṣasēśvaraḥ. hutāgniriva jajvāla kōpasaṅvartitēkṣaṇaḥ৷৷
On listening to the report of the ogresses, Ravana, the lord of demons flared up like blazing flame of a sacrificial fire, his eyeballs rolling in rage.
Sundara Kanda 42.23
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 23
तस्य क्रुद्धस्य नेत्राभ्यां प्रापतन्नास्रबिन्दवः। दीप्ताभ्यामिव दीपाभ्यां सार्चिष स्स्नेहबिन्दवः।।
tasya kruddhasya nētrābhyāṅ prāpatannāsrabindavaḥ. dīptābhyāmiva dīpābhyāṅ sārciṣa ssnēhabindavaḥ৷৷
From his angry eyes fell down drops of tears just as burning drops of oil drip from two burning lamps.
Sundara Kanda 42.24
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 24
आत्मनस्सदृशान्शूरान्किङ्करान्नाम राक्षसान्। व्यादिदेश महातेजा निग्रहार्थं हनूमतः।।
ātmanassadṛśānśūrānkiṅkarānnāma rākṣasān. vyādidēśa mahātējā nigrahārthaṅ hanūmataḥ৷৷
Then powerful Ravana commanded heroic demons called kinkaras who vied in strength to catch Hanuman.
Sundara Kanda 42.25
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 25
तेषामशीतिसाहस्रं किङ्कराणां तरस्विनाम्। निर्ययुर्भवनात्तस्मात्कूटमुद्गरपाणयः।।
tēṣāmaśītisāhasraṅ kiṅkarāṇāṅ tarasvinām. niryayurbhavanāttasmātkūṭamudgarapāṇayaḥ৷৷
Eighty thousand powerful kinkaras (a clan of demons), largebellied, with large teeth and of dreadful appearance, swift in action, armed with hammers and clubs marched from there, resolved to capture Hanuman.
Sundara Kanda 42.26
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 26
।। महोदरा महादंष्ट्रा घोररूपा महाबलाः। युद्धाभिमनसस्सर्वे हनुमद्ग्रहणोद्यताः।।
৷৷ mahōdarā mahādaṅṣṭrā ghōrarūpā mahābalāḥ. yuddhābhimanasassarvē hanumadgrahaṇōdyatāḥ৷৷
Eighty thousand powerful kinkaras (a clan of demons), largebellied, with large teeth and of dreadful appearance, swift in action, armed with hammers and clubs marched from there, resolved to capture Hanuman.
Sundara Kanda 42.27
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 27
ते कपीन्द्रं समासाद्य तोरणस्थमवस्थितम्। अभिपेतुर्महावेगाः पतङ्गा इव पावकम्।।
tē kapīndraṅ samāsādya tōraṇasthamavasthitam. abhipēturmahāvēgāḥ pataṅgā iva pāvakam৷৷
The kinkaras rushed towards the leader of vanaras who stood near the archway like the moths rushing towards the flame.
Sundara Kanda 42.28
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 28
ते गदाभिर्विचित्राभिः परिघैः काञ्चनाङ्गदैः। आजघ्नुर्वानरश्रेष्ठं शरैश्चादित्यसन्निभैः।।
tē gadābhirvicitrābhiḥ parighaiḥ kāñcanāṅgadaiḥ. ājaghnurvānaraśrēṣṭhaṅ śaraiścādityasannibhaiḥ৷৷
They assailed Hanuman with iron maces, crowbars edged with gold and shining arrows resembling the Sun.
Sundara Kanda 42.29
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 29
मुद्गरैः पट्टिशैश्शूलैः प्रासतोमरशक्तिभिः। परिवार्य हनूमन्तं सहसा तस्थुरग्रतः।।
mudgaraiḥ paṭṭiśaiśśūlaiḥ prāsatōmaraśaktibhiḥ. parivārya hanūmantaṅ sahasā tasthuragrataḥ৷৷
They quickly surrounded Hanuman and stood with hammers, sharpedged spears, tridents, barbed missiles and powerful javelins.
Sundara Kanda 42.30
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 30
हनुमानपि तेजस्वी श्रीमान्पर्वतसन्निभः। क्षितावाविध्य लाङ्गूलं ननाद च महास्वनम्।।
hanumānapi tējasvī śrīmānparvatasannibhaḥ. kṣitāvāvidhya lāṅgūlaṅ nanāda ca mahāsvanam৷৷
Gigantic Hanuman, illustrious and brilliant, roared and waved his tail striking it with force on the ground causing loud sound.
Sundara Kanda 42.31
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 31
स भूत्वा सुमहाकायो हनुमान्मारुतात्मजः। धृष्टमास्फोटयामास लङ्कां शब्देन पूरयन्।।
sa bhūtvā sumahākāyō hanumānmārutātmajaḥ. dhṛṣṭamāsphōṭayāmāsa laṅkāṅ śabdēna pūrayan৷৷
Hanuman, son of Maruti, enlarged his body to a huge size and patted himself wildly making loud noise that echoed the entire Lanka.
Sundara Kanda 42.32
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 32
तस्यास्फोटितशब्देन महता सानुनादिना। पेतुर्विहङ्गा गगनादुच्चैश्चेदमघोषयत्।।
tasyāsphōṭitaśabdēna mahatā sānunādinā. pēturvihaṅgā gaganāduccaiścēdamaghōṣayat৷৷
By the highly frightening sound caused by Hanuman patting, the birds from the sky fell down making a loud noise and Hanuman proclaimed in a loud voice as follows:
Sundara Kanda 42.33
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 33
जयत्यतिबलो रामो लक्ष्मणश्च महाबलः। राजा जयति सुग्रीवो राघवेणाभिपालितः।।
jayatyatibalō rāmō lakṣmaṇaśca mahābalaḥ. rājā jayati sugrīvō rāghavēṇābhipālitaḥ৷৷
"Victory to Rama, the mighty and powerful, Victory to Lakshmana. Victory to king Sugriva who is ruled by Rama."
Sundara Kanda 42.34
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 34
दासोऽहं कोसलेन्द्रस्य रामस्याक्लिष्टकर्मणः। हनुमान्शत्रुसैन्यानां निहन्ता मारुतात्मजः।।
dāsō.haṅ kōsalēndrasya rāmasyākliṣṭakarmaṇaḥ. hanumānśatrusainyānāṅ nihantā mārutātmajaḥ৷৷
"I, son of the Windgod, destroyer of hostile armies, am a servant of Rama, the lord of Kosala kingdom, a man of unwearied action.
Sundara Kanda 42.35
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 35
न रावणसहस्रं मे युद्धे प्रतिबलं भवेत्। शिलाभिस्तु प्रहरतः पादपैश्च सहस्रशः।।
na rāvaṇasahasraṅ mē yuddhē pratibalaṅ bhavēt. śilābhistu praharataḥ pādapaiśca sahasraśaḥ৷৷
Even a thousand Ravanas will not match me in strength when I pound stones and trees in a thousand ways.
Sundara Kanda 42.36
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 36
अर्दयित्वा पुरीं लङ्कामभिवाद्य च मैथिलीम्। समृद्धार्थो गमिष्यामि मिषतां सर्वरक्षसाम्।।
ardayitvā purīṅ laṅkāmabhivādya ca maithilīm. samṛddhārthō gamiṣyāmi miṣatāṅ sarvarakṣasām৷৷
"I shall destroy the city of Lanka and pay my respects to Mythili right under the nose of all demons. I will return with my purpose accomplished.
Sundara Kanda 42.37
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 37
तस्य सन्नादशब्देन तेऽभवन्भयशङ्किताः। ददृशुश्च हनूमन्तं सन्ध्यामेघमिवोन्नतम्।।
tasya sannādaśabdēna tē.bhavanbhayaśaṅkitāḥ. dadṛśuśca hanūmantaṅ sandhyāmēghamivōnnatam৷৷
Terrified on hearing the roar, the kinkaras looked at the towering Hanuman who seemed like a cloud in twilight (red in colour).
Sundara Kanda 42.38
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 38
स्वामिसन्देशनिश्शङ्कास्ततस्ते राक्षसाः कपिम्। चित्रैः प्रहरणैर्भीमैरभिपेतुस्ततस्ततः।।
svāmisandēśaniśśaṅkāstatastē rākṣasāḥ kapim. citraiḥ praharaṇairbhīmairabhipētustatastataḥ৷৷
Obeying their king's commnad, putting aside their fear, the kinkaras freely attacked the vanara from all directions with dreadful weapons.
Sundara Kanda 42.39
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 39
स तैः परिवृतश्शूरैस्सर्वतस्सुमहाबलः। आससादाऽयसं भीमं परिघं तोरणाश्रितम्।।
sa taiḥ parivṛtaśśūraissarvatassumahābalaḥ. āsasādā.yasaṅ bhīmaṅ parighaṅ tōraṇāśritam৷৷
Extremely powerful Hanuman surrounded by heroes all over, on his part went to the archway and picked up a terrific iron beam.
Sundara Kanda 42.40
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 40
स तं परिघमादाय जघान रजनीचरान्। स पन्नगमिवादाय स्फुरन्तं विनतासुतः।।
sa taṅ parighamādāya jaghāna rajanīcarān. sa pannagamivādāya sphurantaṅ vinatāsutaḥ৷৷
Hanuman, the mighty hero, seized the iron beam and struck the kinkaras, just as Garuda, the son of Vinata shoots up a struggling serpent and starts taking strides in the sky with the weapon in his hand (like Indra with his thunderbolt did with demons).
Sundara Kanda 42.41
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 41
स हत्वा राक्षसान्वीरान्किङ्करान्मारुतात्मजः।।
sa hatvā rākṣasānvīrānkiṅkarānmārutātmajaḥ৷৷
The great Windgod's son killed the kinkaras, and returned to the archway desiring further combat.
Sundara Kanda 42.42
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 42
ततस्तस्माद्भयान्मुक्ताः कतिचित्तत्र राक्षसाः।।
tatastasmādbhayānmuktāḥ katicittatra rākṣasāḥ৷৷
Then a few surviving ogres took to their heels after getting over that shock and reported to Ravana of the destruction of the kinkaras in the combat
Sundara Kanda 42.43
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Sundara Kanda 42 · Verse 43
स राक्षसानां निहतं महद्बलं निशम्य राजा परिवृत्तलोचनः। समादिदेशाप्रतिमं पराक्रमे प्रहस्तपुत्रं समरे सुदुर्जयम्।।
sa rākṣasānāṅ nihataṅ mahadbalaṅ niśamya rājā parivṛttalōcanaḥ. samādidēśāpratimaṅ parākramē prahastaputraṅ samarē sudurjayam৷৷
The mighty demon king having heard about the killing of the formidable army of ogres, his eyes rolling in rage, commanded the son of Prahasta, who is difficult to conquer and matchless in war. इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे वाल्मीकीय आदिकाव्ये सुन्दरकाण्डे द्विचत्वारिंशस्सर्गः।। Thus ends the fortysecond sarga of Sundarakanda of the holy Ramayana, the first epic composed by sage Valmiki.