Ayodhya Kanda Sarga 54
अयोध्याकाण्डम् सर्गः 54
Sarga 54 of the Ayodhya Kanda.
Shlokas (43)
+ Add ShlokaAyodhya Kanda 54.1
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 1
ते तु तस्मिन्महावृक्षे उषित्वा रजनीं शिवाम्। विमलेऽभ्युदिते सूर्ये तस्माद्देशात्प्रतस्थिरे।।
tē tu tasminmahāvṛkṣē uṣitvā rajanīṅ śivām. vimalē.bhyuditē sūryē tasmāddēśātpratasthirē৷৷
They (Rama, Sita and Lakshmana) spent that auspicious night under that great tree and set out from there after the bright sun rose.
Ayodhya Kanda 54.2
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 2
यत्र भागीरथीं गङ्गां यमुनाभिप्रवर्तते। जग्मुस्तं देशमुद्दिश्य विगाह्य सुमहद्वनम्।।
yatra bhāgīrathīṅ gaṅgāṅ yamunābhipravartatē. jagmustaṅ dēśamuddiśya vigāhya sumahadvanam৷৷
Illustrious Rama, Sita and Lakshmana entered the deep forest and saw the different regions of the land and other enchanting places which they had never seen before and proceeded towards the region where the river Yamuna merged with Bhagirathi Ganga.
Ayodhya Kanda 54.3
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 3
।। ते भूमिभागान्विविधान् देशांश्चापि मनोरमान्। अदृष्टपूर्वान् पश्यन्तस्तत्र तत्र यशश्विनः।।
৷৷ tē bhūmibhāgānvividhān dēśāṅścāpi manōramān. adṛṣṭapūrvān paśyantastatra tatra yaśaśvinaḥ৷৷
Illustrious Rama, Sita and Lakshmana entered the deep forest and saw the different regions of the land and other enchanting places which they had never seen before and proceeded towards the region where the river Yamuna merged with Bhagirathi Ganga.
Ayodhya Kanda 54.4
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 4
यथा क्षेमेण गच्छन् स पश्यंश्च विविधान् द्रुमान्। निवृत्तमात्रे दिवसे रामः सौमित्रिमब्रवीत्।।
yathā kṣēmēṇa gacchan sa paśyaṅśca vividhān drumān. nivṛttamātrē divasē rāmaḥ saumitrimabravīt৷৷
Walking on the safe path and observing various kinds of trees Rama said to Lakshmana at the end of the day:
Ayodhya Kanda 54.5
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 5
प्रयागमभितः पश्य सौमित्रे धूममुन्नतम्। अग्नेर्भगवतः केतुं मन्ये सन्निहितो मुनिः।।
prayāgamabhitaḥ paśya saumitrē dhūmamunnatam. agnērbhagavataḥ kētuṅ manyē sannihitō muniḥ৷৷
O son of Sumitra, look at the column of smoke rising like the banner of the venerable firegod near Prayaga. I think an ascetic dwells nearby.
Ayodhya Kanda 54.6
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 6
नूनं प्राप्ताः स्म सम्भेदं गङ्गायमुनयोर्वयम्। तथा हि श्रूयते शब्दो वारिणो वारिघट्टितः।।
nūnaṅ prāptāḥ sma sambhēdaṅ gaṅgāyamunayōrvayam. tathā hi śrūyatē śabdō vāriṇō vārighaṭṭitaḥ৷৷
We have surely reached the confluence of Ganga and Yamuna which can be ascertained from the sounds of clashing water.
Ayodhya Kanda 54.7
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 7
दारूणि परिभिन्नानि वनजैरुपजीविभिः। भरद्वाजाश्रमे चैते दृश्यन्ते विविधा द्रुमाः।।
dārūṇi paribhinnāni vanajairupajīvibhiḥ. bharadvājāśramē caitē dṛśyantē vividhā drumāḥ৷৷
Here are logs of wood cut into pieces by forestdwellers, living on forest products. You can see various trees near the hermitage of sage Bharadwaja.
Ayodhya Kanda 54.8
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 8
धन्विनौ तौ सुखं गत्वा लम्बमाने दिवाकरे। गङ्गायमुनयोस्सन्धौ प्रापतुर्निलयं मुनेः।।
dhanvinau tau sukhaṅ gatvā lambamānē divākarē. gaṅgāyamunayōssandhau prāpaturnilayaṅ munēḥ৷৷
The two archers (Rama and Lakshmana) reached comfortably (walking at an easy pace) by evening the hermitage of sage Bharadwaja near the confluence of Ganga and Yamuna.
Ayodhya Kanda 54.9
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 9
रामस्त्वाश्रममासाद्य त्रासयन्मृगपक्षिणः। गत्वा मुहूर्तमध्वानं भरद्वाजमुपागमत्।।
rāmastvāśramamāsādya trāsayanmṛgapakṣiṇaḥ. gatvā muhūrtamadhvānaṅ bharadvājamupāgamat৷৷
Seeing Rama approaching the hermitage the deer and the birds were frightened. Proceeding on the path, for a while Rama reached (the place of) Bharadwaja.
Ayodhya Kanda 54.10
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 10
ततस्त्वाश्रमासाद्य मुनेर्दर्शनकाङ्क्षिणौ। सीतयानुगतौ वीरौ दूरादेवावतस्थतुः।।
tatastvāśramāsādya munērdarśanakāṅkṣiṇau. sītayānugatau vīrau dūrādēvāvatasthatuḥ৷৷
Thereafter the two heroes followed by Sita arrived at the hermitage and, wishing to see the sage, waited at a distance.
Ayodhya Kanda 54.11
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 11
स प्रविश्य महात्मानमृषिं शिष्यगणैर्वृतम्। संशितव्रतमेकाग्रं तपसा लब्धचक्षुषम्।।
sa praviśya mahātmānamṛṣiṅ śiṣyagaṇairvṛtam. saṅśitavratamēkāgraṅ tapasā labdhacakṣuṣam৷৷
Rama entered the hermitage and saw that highsouled Bharadwaja surrounded by his disciples. He was a distinguished sage who (himself) kindled sacrficial fires and acquired spiritual insight by practising rigid austerities with concentration of mind and ascetic powers. Rama, Lakshmana and Sita paid their obeisance to that great sage.
Ayodhya Kanda 54.12
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 12
।। हुताग्निहोत्रं दृष्ट्वैव महाभागं कृताञ्जलिः। रामः सौमित्रिणा सार्धं सीतया चाभ्यवादयत्।।
৷৷ hutāgnihōtraṅ dṛṣṭvaiva mahābhāgaṅ kṛtāñjaliḥ. rāmaḥ saumitriṇā sārdhaṅ sītayā cābhyavādayat৷৷
Rama entered the hermitage and saw that highsouled Bharadwaja surrounded by his disciples. He was a distinguished sage who (himself) kindled sacrficial fires and acquired spiritual insight by practising rigid austerities with concentration of mind and ascetic powers. Rama, Lakshmana and Sita paid their obeisance to that great sage.
Ayodhya Kanda 54.13
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 13
न्यवेदयत चात्मानं तस्मै लक्ष्मणपूर्वजः। पुत्रौ दशरथस्यावां भगवन् रामलक्ष्मणौ।।
nyavēdayata cātmānaṅ tasmai lakṣmaṇapūrvajaḥ. putrau daśarathasyāvāṅ bhagavan rāmalakṣmaṇau৷৷
Lakshmana's elder brother (Rama) introduced himself (to Bharadwaja), O venerable one, we are both sons of Dasaratha, Rama and Lakshmana.
Ayodhya Kanda 54.14
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 14
भार्या ममेयं वैदेही कल्याणी जनकात्मजा। मां चानुयाता विजनं तपोवनमनिन्दिता।।
bhāryā mamēyaṅ vaidēhī kalyāṇī janakātmajā. māṅ cānuyātā vijanaṅ tapōvanamaninditā৷৷
This blessed one is my consort, Sita, daughter of Janaka. Irreproachable she has followed me to the desolate grove of penance (hermitage).
Ayodhya Kanda 54.15
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 15
पित्रा प्रव्राज्यमानं मां सौमित्रिरनुज प्रियः। अयमन्वगमद्भ्राता वनमेव दृढव्रतः।।
pitrā pravrājyamānaṅ māṅ saumitriranuja priyaḥ. ayamanvagamadbhrātā vanamēva dṛḍhavrataḥ৷৷
This is the son of Sumitra, my beloved younger brother, a man of firm resolve. He has accompanied me when I was sent on exile to the forest by my father.
Ayodhya Kanda 54.16
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 16
पित्रा नियुक्ता भगवन् प्रवेक्ष्यामस्तपोवनम्। धर्ममेव चरिष्याम स्तत्र मूलफलाशनाः।।
pitrā niyuktā bhagavan pravēkṣyāmastapōvanam. dharmamēva cariṣyāma statra mūlaphalāśanāḥ৷৷
O venerable one on my father's command we entered the desolate forest of penance. Subsisting on roots and fruits, I shall practise the righteous way of life.
Ayodhya Kanda 54.17
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 17
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा राजपुत्रस्य धीमतः। उपानयत धर्मात्मा गामर्घ्यमुदकं ततः।।
tasya tadvacanaṅ śrutvā rājaputrasya dhīmataḥ. upānayata dharmātmā gāmarghyamudakaṅ tataḥ৷৷
Sage Bharadwaja heard the words of sagacious Rama and offered a bull, water (for washing feet) and arghya (offering to a guest).
Ayodhya Kanda 54.18
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 18
नानाविधानन्नरसान् वन्यमूलफलाश्रयान्। तेभ्यो ददौ तप्ततपा वासं चैवाभ्यकल्पयत्।।
nānāvidhānannarasān vanyamūlaphalāśrayān. tēbhyō dadau taptatapā vāsaṅ caivābhyakalpayat৷৷
The ascetic who practised severe penance offered them different kinds of food and drink made from roots and fruits available in the forest. He also provided them a place to rest in.
Ayodhya Kanda 54.19
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 19
मृगपक्षिभिरासीनो मुनिभिश्च समन्ततः। राममागतमभ्यर्च्य स्वागतेनाहतं मुनिः।।
mṛgapakṣibhirāsīnō munibhiśca samantataḥ. rāmamāgatamabhyarcya svāgatēnāhataṅ muniḥ৷৷
There the sage sat, surrounded by hermits, animals and birds after having welcomed Rama with due honour.
Ayodhya Kanda 54.20
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 20
प्रतिगृह्य च तामर्चामुपविष्टं स राघवम्। भरद्वाजोऽब्रवीद्वाक्यं धर्मयुक्तमिदं तदा।।
pratigṛhya ca tāmarcāmupaviṣṭaṅ sa rāghavam. bharadvājō.bravīdvākyaṅ dharmayuktamidaṅ tadā৷৷
Rama accepted the hospitality of Bharadwaja and took a seat in front of the sage, who spoke to him these words in conformity with righteousness:
Ayodhya Kanda 54.21
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 21
चिरस्य खलु काकुत्स्थ पश्यामि त्वामिहागतम्। श्रुतं तव मया चेदं विवासनमकारणम्।।
cirasya khalu kākutstha! paśyāmi tvāmihāgatam. śrutaṅ tava mayā cēdaṅ vivāsanamakāraṇam৷৷
O descendant of the Kakutstha dynasty, I am able to see you on your arrival here after a long time. I have also heard about your unwarranted banishment.
Ayodhya Kanda 54.22
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 22
अवकाशो विविक्तोऽयं महानद्योस्समागमे। पुण्यश्च रमणीयश्च वसत्विह भवान् सुखम्।।
avakāśō viviktō.yaṅ mahānadyōssamāgamē. puṇyaśca ramaṇīyaśca vasatviha bhavān sukham৷৷
This sacred and solitary region near the confluence of two great rivers (Ganga and Yamuna) is a pleasant place. You may stay here comfortably.
Ayodhya Kanda 54.23
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 23
एवमुक्तस्तु वचनं भरद्वाजेन राघवः। प्रत्युवाच शुभं वाक्यं रामः सर्वहिते रतः।।
ēvamuktastu vacanaṅ bharadvājēna rāghavaḥ. pratyuvāca śubhaṅ vākyaṅ rāmaḥ sarvahitē rataḥ৷৷
Rama, ever devoted to the wellbeing of every one, heard Bharadwaja and replied to him with these auspicious words:
Ayodhya Kanda 54.24
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 24
भगवन्नित आसन्नः पौरजानपदो जनः। सुदर्शमिह मां प्रेक्ष्य मन्येऽहमिममाश्रमम्।।
bhagavannita āsannaḥ paurajānapadō janaḥ. sudarśamiha māṅ prēkṣya manyē.hamimamāśramam৷৷
O venerable sage, I feel the people living in nearby villages and towns, perceiving that we can be easily seen here, will frequent this ashram. This is the reason I don't wish to stay here.
Ayodhya Kanda 54.25
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 25
।। आगमिष्यति वैदेहीं मां चापि प्रेक्षको जनः। अनेन कारणेनाहमिह वासं न रोचये।।
৷৷ āgamiṣyati vaidēhīṅ māṅ cāpi prēkṣakō janaḥ. anēna kāraṇēnāhamiha vāsaṅ na rōcayē৷৷
O venerable sage, I feel the people living in nearby villages and towns, perceiving that we can be easily seen here, will frequent this ashram. This is the reason I don't wish to stay here.
Ayodhya Kanda 54.26
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 26
एकान्ते पश्य भगवन्नाश्रमस्थानमुत्तमम्। रमेत यत्र वैदेही सुखार्हा जनकात्मजा।।
ēkāntē paśya bhagavannāśramasthānamuttamam. ramēta yatra vaidēhī sukhārhā janakātmajā৷৷
O revered one, Janaka's daughter (Sita) deserves comfort. Suggest a solitary and agreeable place for our hermitage where she can enjoy herself.
Ayodhya Kanda 54.27
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 27
एतछ्रुत्वा शुभं वाक्यं भरद्वाजो महामुनिः। राघवस्य ततो वाक्यमर्थग्राहकमब्रवीत्।।
ētachrutvā śubhaṅ vākyaṅ bharadvājō mahāmuniḥ. rāghavasya tatō vākyamarthagrāhakamabravīt৷৷
On hearing the auspicious words of Rama conveying his intention, the great sage Bharadwaja replied to him thus:
Ayodhya Kanda 54.28
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 28
दशक्रोश इतस्तात गिरिर्यत्रनिवत्स्यसि। महर्षिसेवितः पुण्यः सर्वतः सुखदर्शनः।।
daśakrōśa itastāta giriryatranivatsyasi. maharṣisēvitaḥ puṇyaḥ sarvataḥ sukhadarśanaḥ৷৷
O my son ten krosas (about twenty miles) from here is a mountain wellknown as Chitrakuta, resembling 'Gandhamadana'. That mountain frequented by maharshis is sacred. It looks pleasant from all sides. Monkeys, apes and bears wander there and it is an appropriate place for you to live in.
Ayodhya Kanda 54.29
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 29
।। गोलाङ्गूलानुचरितो वानरर्क्षनिषेवितः। चित्रकूट इति ख्यातो गन्धमादनसन्निभः।।
৷৷ gōlāṅgūlānucaritō vānararkṣaniṣēvitaḥ. citrakūṭa iti khyātō gandhamādanasannibhaḥ৷৷
O my son ten krosas (about twenty miles) from here is a mountain wellknown as Chitrakuta, resembling 'Gandhamadana'. That mountain frequented by maharshis is sacred. It looks pleasant from all sides. Monkeys, apes and bears wander there and it is an appropriate place for you to live in.
Ayodhya Kanda 54.30
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 30
यावता चित्रकूटस्य नरशृङ्गान्यवेक्षते। कल्याणानि समाधत्ते न पापे कुरुते मनः।।
yāvatā citrakūṭasya naraśṛṅgānyavēkṣatē. kalyāṇāni samādhattē na pāpē kurutē manaḥ৷৷
As long as one beholds the peaks of mount Chitrakuta, he will be inspired to do good deeds and will not employ his mind in sinful thoughts.
Ayodhya Kanda 54.31
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 31
ऋषयस्तत्र बहवो विहृत्य शरदां शतम्। तपसा दिवमारूढाः कपालशिरसा सह।।
ṛṣayastatra bahavō vihṛtya śaradāṅ śatam. tapasā divamārūḍhāḥ kapālaśirasā saha৷৷
On the Chitrakuta mountain many ascetics wandered about (lived) for hundreds of years carrying on penance. In the process they became so much emaciated that they looked as if they were left (only) with the skulls on their heads. (In the end) they ascended heaven.
Ayodhya Kanda 54.32
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 32
प्रविविक्तमहं मन्ये तं वासं भवतस्सुखम्। इह वा वनवासाय वस राम मया सह।।
praviviktamahaṅ manyē taṅ vāsaṅ bhavatassukham. iha vā vanavāsāya vasa rāma mayā saha৷৷
O Rama, I think you will enjoy your stay there in a solitary place. Or else, you may live with me here during the period of banishment.
Ayodhya Kanda 54.33
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 33
स रामं सर्वकामैस्तं भरद्वाजः प्रियातिथिम्। सभार्यं सह च भ्रात्रा प्रतिजग्राह धर्मवित्।।
sa rāmaṅ sarvakāmaistaṅ bharadvājaḥ priyātithim. sabhāryaṅ saha ca bhrātrā pratijagrāha dharmavit৷৷
Bharadwaja, who knows his duty honoured Rama, his beloved guest with his consort and brother by extending all kinds of hospitality.
Ayodhya Kanda 54.34
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 34
तस्य प्रयागे रामस्य तं महर्षिमुपेयुषः। प्रपन्ना रजनी पुण्याः चित्राः कथयतः कथाः।।
tasya prayāgē rāmasya taṅ maharṣimupēyuṣaḥ. prapannā rajanī puṇyāḥ citrāḥ kathayataḥ kathāḥ৷৷
At Prayaga, while the great sage Bharadwaja was narrating to Rama sitting near him several interesting anecdotes, the holy night set in.
Ayodhya Kanda 54.35
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 35
सीतातृतीयः काकुत्स्थः परिश्रान्तः सुखोचितः। भरद्वाजाश्रमे रम्ये तां रात्रिमवसत्सुखम्।।
sītātṛtīyaḥ kākutsthaḥ pariśrāntaḥ sukhōcitaḥ. bharadvājāśramē ramyē tāṅ rātrimavasatsukham৷৷
The exhausted scion of the Kakutsthas, used to comforts, stayed in the lovely hermitage of Bharadwaja for the night with Sita, as the third member (of the group).
Ayodhya Kanda 54.36
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 36
प्रभातायां रजन्यां तु भरद्वाजमुपागमत्। उवाच नरशार्दूलो मुनिं ज्वलिततेजसम्।।
prabhātāyāṅ rajanyāṅ tu bharadvājamupāgamat. uvāca naraśārdūlō muniṅ jvalitatējasam৷৷
When the night passed into dawn, Rama the best of men approached the resplendent Bharadwaja and said.
Ayodhya Kanda 54.37
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 37
शर्वरीं भगवन्नद्य सत्यशील तवाश्रमे। उषिताः स्मेह वसतिमनुजानातु नो भवान्।।
śarvarīṅ bhagavannadya satyaśīla tavāśramē. uṣitāḥ smēha vasatimanujānātu nō bhavān৷৷
O venerable sage devoted to truth, we have spent the night in your hermitage. Please permit us to depart for the dwellingplace (suggested by you).
Ayodhya Kanda 54.38
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 38
रात्र्यां तु तस्यां व्युष्टायां भरद्वाजोऽब्रवीदिदम्। मधुमूलफलोपेतं चित्रकूटं व्रजेति ह।।
rātryāṅ tu tasyāṅ vyuṣṭāyāṅ bharadvājō.bravīdidam. madhumūlaphalōpētaṅ citrakūṭaṅ vrajēti ha৷৷
When the night came to a close, Bharadwaja said (to Rama): You may proceed to Chitrakuta which abounds in roots, fruits and honey.
Ayodhya Kanda 54.39
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 39
वासमौपयिकं मन्ये तव राम महाबल नानानगगणोपेतः किन्नरोरगसेवितः। मयूरनादाभिरुतो गजराजनिषेवितः।।
vāsamaupayikaṅ manyē tava rāma mahābala! nānānagagaṇōpētaḥ kinnarōragasēvitaḥ. mayūranādābhirutō gajarājaniṣēvitaḥ৷৷
O mighty Rama, I think mount Chitrakuta is the right place for you to stay. Go there. That mountain is full of trees of every kind, is inhabited by kinneras and uragas (serpents). It echoes with the cries of peacocks, is frequented by mighty tuskers. Filled with fruits and roots, it is sacred and pleasant.
Ayodhya Kanda 54.40
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 40
।। गम्यतां भवता शैल श्चित्रकूटः स विश्रुतः। पुण्यश्च रमणीयश्च बहुमूलफलायुतः।।
৷৷ gamyatāṅ bhavatā śaila ścitrakūṭaḥ sa viśrutaḥ. puṇyaśca ramaṇīyaśca bahumūlaphalāyutaḥ৷৷
O mighty Rama, I think mount Chitrakuta is the right place for you to stay. Go there. That mountain is full of trees of every kind, is inhabited by kinneras and uragas (serpents). It echoes with the cries of peacocks, is frequented by mighty tuskers. Filled with fruits and roots, it is sacred and pleasant.
Ayodhya Kanda 54.41
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 41
तत्र कुञ्जरयूथानि मृगयूथानि चाभितः। विचरन्ति वनान्तेस्मिन् तानि द्रक्ष्यसि राघव।।
tatra kuñjarayūthāni mṛgayūthāni cābhitaḥ. vicaranti vanāntēsmin tāni drakṣyasi rāghava৷৷
You will see, O Rama, herds of elephants and deer ranging in the forest.
Ayodhya Kanda 54.42
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 42
सरित्प्रस्रवणप्रस्थान् दरीकन्दरनिर्झरान्। चरतः सीतया सार्धं नन्दिष्यति मनस्तव।।
saritprasravaṇaprasthān darīkandaranirjharān. carataḥ sītayā sārdhaṅ nandiṣyati manastava৷৷
Your heart will be filled with joy while you wander with Sita beholding rivers, waterfalls, plateaus, caverns and mountaintorrents.
Ayodhya Kanda 54.43
Valmiki Ramayanam (IIT Kanpur) · Chapter Ayodhya Kanda 54 · Verse 43
प्रहृष्टकोयष्टिककोकिलस्वनैर्विनादितं तं वसुधाधरं शिवम्। मृगैश्च मत्तैर्बहुभिश्च कुञ्जरैः सुरम्यमासाद्य समावसाश्रमम्।।
prahṛṣṭakōyaṣṭikakōkilasvanairvināditaṅ taṅ vasudhādharaṅ śivam. mṛgaiśca mattairbahubhiśca kuñjaraiḥ suramyamāsādya samāvasāśramam৷৷
The auspicious mountain (Chaitrakuta) resounds with the note of cheerful lapwings and cuckoos. Intoxicated elephants and deer move about in the enchanting mountain. There you may settle down in a hermitage. इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे वाल्मीकीय आदिकाव्ये अयोध्याकाण्डे चतुःपञ्चाश स्सर्गः।। Thus ends the fiftyfourth sarga in Ayodhyakanda of the holy Ramayana, the first epic composed by sage Valmiki.