Chapter 10
श्रीरामावतारवर्णनं
Agni Purana, Chapter 10: śrīrāmāvatāravarṇanaṃ
Shlokas (34)
+ Add ShlokaChapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 1
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 1
रामोक्तश्चाङ्गदो गत्वा रावणं प्राह जानकी । दीयतां राघवायाशु अन्यथा त्वं मरिष्यसि ।।
rāmoktaścāṅgado gatvā rāvaṇaṃ prāha jānakī | dīyatāṃ rāghavāyāśu anyathā tvaṃ mariṣyasi ||
Angada, after Rama spoke, went and told Janaka: Give Sita to Raghava soon, otherwise you will die.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 2
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 2
रावणो हन्तुमुद्युक्तः सङ्ग्रामोद्धतराक्षसः । रामायाह दशग्रीवो युद्धमेकं तु मन्यते ।।
rāvaṇo hantumudyuktaḥ saṅgrāmoddhatarākṣasaḥ | rāmāyāha daśagrīvo yuddhamekaṃ tu manyate ||
Ravana, eager to kill, a mighty leader of demons, attacked; ten-headed Sugriva is said to have regarded the battle as belonging to Rama alone.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 3
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 3
रामो युद्धाय तच छ्रुत्वा लङ्कां सकपिराययौ । वानरो हनूमान मैन्दो द्विविदो जाम्बवान्नलः ।।
rāmo yuddhāya tac chrutvā laṅkāṃ sakapirāyayau | vānaro hanūmān maindo dvivido jāmbavānnalaḥ ||
Hearing that Rama was to fight, Lanka sent its hosts; the vanara Hanuman, mighty Mainda, and two-minded Jambavan rushed forward.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 4
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 4
नीलस्तारोङ्गदो धूम्रः सुषेणः केशरी गयः । पनसो विनतो रम्भः शरभः क्रथनो बली ।।
nīlastāroṅgado dhūmraḥ suṣeṇaḥ keśarī gayaḥ | panaso vinato rambhaḥ śarabhaḥ krathano balī ||
Neela, Taraṅgada, Dhuma, Suṣeṇa, Keśarī Gaya, Panasa, Vinata, Rambha, Sharabha, and the mighty Krathana advanced (their names listed).
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 5
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 5
गवाक्षो दधिवक्त्रश च गवयो गन्धमादनः । एते चान्ये च सुग्रीव एतैर युक्तो ह्य असङ्ख्यकैः ।।
gavākṣo dadhivaktraś ca gavayo gandhamādanaḥ | ete cānye ca sugrīva etair yukto hy asaṅkhyakaiḥ ||
Gavaksha, Dadhivaktra, the two Gavya who delight in fragrance — and others including Sugriva — countless were joined with them.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 6
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 6
रक्षसां वानराणाञ्च युद्धं सङ्कुलमाबभौ । राक्षसा वानरान जघ्नुः शरशक्तिगदादिभिः ।।
rakṣasāṃ vānarāṇāñca yuddhaṃ saṅkulamābabhau | rākṣasā vānarān jaghnuḥ śaraśaktigadādibhiḥ ||
Battles arose between the rakshasas and the vanaras; rakshasas slew vanaras with arrows, shafts, maces and the like.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 7
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 7
वानरा राक्षसाञ जघ्नुर नखदन्तशिलादिभिः । हस्त्यश्वरथपादातं राक्षसानां बलं हतं ।।
vānarā rākṣasāñ jaghnur nakhadantaśilādibhiḥ | hastyaśvarathapādātaṃ rākṣasānāṃ balaṃ hataṃ ||
The monkeys and demons struck him with claws, teeth, stones and the like; from blows by elephants, horses, chariots and feet the demons’ strength was broken.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 8
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 8
हनूमान गिरिशृङ्गेण धूम्राक्षमबधीद्रिपुम । अकम्पनं प्रहस्तञ्च युध्यन्तं नील आबधीत ।।
hanūmān giriśṛṅgeṇa dhūmrākṣamabadhīdripum | akampanaṃ prahastañca yudhyantaṃ nīla ābadhīt ||
Hanumāna on the mountain peak bound the smoke-demon; he seized the unshaking one by the forearm and bound the blue one who fought fiercely.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 9
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 9
इन्द्रजिच्च्छरबन्धाच्च विमुक्तौ रामलक्ष्मणौ । तार्क्षसन्दर्शनाद्वाणैर जघ्नतू राक्षसं बलम ।।
indrajicccharabandhācca vimuktau rāmalakṣmaṇau | tārkṣasandarśanādvāṇair jaghnatū rākṣasaṃ balam ||
Indra’s arrow and rope were freed; Rama and Lakshmana were released. At sight of the rakshasas the merchants struck them down and so the rakshasa host was routed.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 10
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 10
रामः शरैर जर्जरितं रावणञ्चाकरोद्रणे । रावनः कुम्भकर्णञ्च बोधयामास दुःखितः ।।
rāmaḥ śarair jarjaritaṃ rāvaṇañcākarodraṇe | rāvanaḥ kumbhakarṇañca bodhayāmāsa duḥkhitaḥ ||
Rama, pained, wounded Ravana with arrows; he roused Kumbhakarna, who was suffering, awake.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 11
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 11
कुम्भकर्णः प्रबुद्धो ऽथ पीत्वा घटसहस्रकम । मद्यस्य महिषादीनां भक्षयित्वाह रावणम ।।
kumbhakarṇaḥ prabuddho 'tha pītvā ghaṭasahasrakam | madyasya mahiṣādīnāṃ bhakṣayitvāha rāvaṇam ||
Kumbhakarna awakened, then after drinking a thousand pots of liquor he ate buffaloes and others, devouring them and addressed Ravana.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 12
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 12
सीताया हरणं पापं कृतन्त्वं हि गुरुर्यतः । अतो गच्छामि युद्धाय रामं हन्मि सवानरम ।।
sītāyā haraṇaṃ pāpaṃ kṛtantvaṃ hi gururyataḥ | ato gacchāmi yuddhāya rāmaṃ hanmi savānaram ||
‘Having abducted Sītā is a heinous sin; my teacher says so. Therefore I go to battle: Rama, I will slay the monkeys,’
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 13
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 13
इत्युक्त्वा वानरान सर्वान कुम्भकर्णो ममर्द ह । गृहीतस्तेन सुग्रीवः कर्णनासं चकर्त सः ।।
ityuktvā vānarān sarvān kumbhakarṇo mamarda ha | gṛhītastena sugrīvaḥ karṇanāsaṃ cakarta saḥ ||
Having spoken thus, Kumbhakarṇa struck and crushed all the monkeys; Sugrīva seized him and tore off his ear.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 14
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 14
कर्णनासाविहीनो ऽसौ भक्षयामास वानरान । रामो ऽथ कुम्भकर्णस्य बाहू चिच्छेद शायकैः ।।
karṇanāsāvihīno 'sau bhakṣayāmāsa vānarān | rāmo 'tha kumbhakarṇasya bāhū ciccheda śāyakaiḥ ||
Deaf of ear, he devoured the monkeys; then Rama severed Kumbhakarṇa’s arms with arrows.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 15
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 15
ततः पादौ ततश्छित्वा शिरो भूमौ व्यपातयत । अथ कुम्भो निकुम्भश च मकराक्षश च राक्षसः ।।
tataḥ pādau tataśchitvā śiro bhūmau vyapātayat | atha kumbho nikumbhaś ca makarākṣaś ca rākṣasaḥ ||
Then he cut off his feet, cast down his head to the ground; next came Kumbha, Nikumbha and the rakshasas Makaraksha.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 16
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 16
महोदरो महापार्श्वो मत्त उन्मत्तराक्षसः । प्रघसो भासकर्णश च विरूपाक्षश च संयुगे ।।
mahodaro mahāpārśvo matta unmattarākṣasaḥ | praghaso bhāsakarṇaś ca virūpākṣaś ca saṃyuge ||
Great-bellied, broad-flanked, intoxicated, mad-eyed; Praghasa, Bhāsakarṇa and virūpākṣa joined the battle.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 17
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 17
देवान्तको नरान्तश च त्रिशिराश्चातिकायकः । रामेण लक्ष्मणेनैते वानरैः सविभीषणैः ।।
devāntako narāntaś ca triśirāścātikāyakaḥ | rāmeṇa lakṣmaṇenaite vānaraiḥ savibhīṣaṇaiḥ ||
Slayer of gods and men, ender of humans, three-headed and of enormous body; by Rama and Lakshmana these (monstrous ones) were struck by the vanaras together with Vibhishana.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 18
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 18
युध्यमानास्तया ह्य अन्ये राक्षसा भुवि पातिताः । इन्द्रजिन्मायया युध्यन रामादीन सम्बबन्ध ह ।।
yudhyamānāstayā hy anye rākṣasā bhuvi pātitāḥ | indrajinmāyayā yudhyan rāmādīn sambabandha ha ||
While fighting her, other rakshasas fell on earth; by Indra-like illusion they fought, and so those allied with Rama were bound.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 19
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 19
वरदत्तैर नागबाणैः ओषध्या तौ विशल्यकौ । विशल्ययाब्रणौ कृत्वा मारुत्यानीतपर्वते ।।
varadattair nāgabāṇaiḥ oṣadhyā tau viśalyakau | viśalyayābraṇau kṛtvā mārutyānītaparvate ||
With boons-given serpent-arrows and medicinal herbs they lanced the two (wounds); having opened the wounds they brought them to Mount Marutya.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 20
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 20
हनूमान धारयामास तत्रागं यत्र संस्थितः । निकुम्भिलायां होमादि कुर्वन्तं तं हि लक्ष्मणः ।।
hanūmān dhārayāmāsa tatrāgaṃ yatra saṃsthitaḥ | nikumbhilāyāṃ homādi kurvantaṃ taṃ hi lakṣmaṇaḥ ||
Hanuman held the wound there where it was set; Lakshmana carried him while performing rites like homa at Nikumbhila.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 21
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 21
शरैर इन्द्रजितं वीरं युद्धे तं तु व्यशातयत । रावणः शोकसन्तप्तः सीतां हन्तुं समुद्यतः ।।
śarair indrajitaṃ vīraṃ yuddhe taṃ tu vyaśātayat | rāvaṇaḥ śokasantaptaḥ sītāṃ hantuṃ samudyataḥ ||
With arrows the hero Indrajit in battle struck him down; Ravana, grief-stricken, rose determined to kill Sita.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 22
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 22
अविन्ध्यवारितो राजा रथस्थः सबलो ययौ । इन्द्रोक्तो मातली रामं रथस्थं प्रचकार तम ।।
avindhyavārito rājā rathasthaḥ sabalo yayau | indrokto mātalī rāmaṃ rathasthaṃ pracakāra tam ||
The king, surrounded by Indra’s host, stood in his chariot, fully strong, and advanced. Indra, calling out to Mātalī, urged Rama, who was standing in his chariot, onward.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 23
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 23
रामरावणयोर्युद्धं रामरावणयोरिव । रावणो वानरान हन्ति मारुत्याद्याश च रावणम ।।
rāmarāvaṇayoryuddhaṃ rāmarāvaṇayoriva | rāvaṇo vānarān hanti mārutyādyāś ca rāvaṇam ||
The battle between Rama and Rāvaṇa resembled a war of Ram and Rāvaṇa themselves. Rāvaṇa slew the monkeys, and the wind-god and others in turn struck down Rāvaṇa.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 24
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 24
रामः शस्त्रैस्तमस्त्रैश च ववर्ध जलदो यथा । तस्य ध्वजं स चिच्छेद रथमश्वांश च सारथिम ।।
rāmaḥ śastraistamastraiś ca vavardha jalado yathā | tasya dhvajaṃ sa ciccheda rathamaśvāṃś ca sārathim ||
Rama increased his weapons and missiles like a swelling sea. He cut down Rāvaṇa’s standard and also struck down the chariot, the horses and the charioteer.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 25
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 25
धनुर्बाहूञ्छिरांस्येव उत्तिष्ठन्ति शिरांसि हि । पैतामहेन हृदयं भित्वा रामेण रावणः ।।
dhanurbāhūñchirāṃsyeva uttiṣṭhanti śirāṃsi hi | paitāmahena hṛdayaṃ bhitvā rāmeṇa rāvaṇaḥ ||
Like bow, arms and head rising, indeed heads rose. By the slaying of his grandsire the heart of Rāvaṇa was pierced by fear of Rama.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 26
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 26
भूतले पातितः सर्वै राक्षसै रुरुदुः स्त्रियः । आश्वास्य तञ्च संस्कृत्य रामाज्ञप्तो विभीषणः ।।
bhūtale pātitaḥ sarvai rākṣasai ruruduḥ striyaḥ | āśvāsya tañca saṃskṛtya rāmājñapto vibhīṣaṇaḥ ||
All the demons on earth fell down; their women wailed. Vibhīṣaṇa comforted them, pacified them, and, by Rama’s command, addressed them.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 27
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 27
हनूमतानयद्रामः सीतां शुद्धां गृहीतवान । रामो वह्नौ प्रविष्टान्तां शुद्धामिन्द्रादिभिः स्तुतः ।।
hanūmatānayadrāmaḥ sītāṃ śuddhāṃ gṛhītavān | rāmo vahnau praviṣṭāntāṃ śuddhāmindrādibhiḥ stutaḥ ||
Hanumāna, bringing Rama, took pure Sītā. Rama entered the fire and was praised by Indra and others for the purity that emerged.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 28
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 28
ब्रह्मणा दशरथेन त्वं विष्णू राक्षसमर्दनः । इन्द्रोर्चितो ऽमृतवृष्ट्या जीवयामास वानरान ।।
brahmaṇā daśarathena tvaṃ viṣṇū rākṣasamardanaḥ | indrorcito 'mṛtavṛṣṭyā jīvayāmāsa vānarān ||
By Brahmā and Daśaratha you, O Viṣṇu, slayer of demons, revived the monkeys by Indra’s shower of nectar.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 29
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 29
रामेण पूजिता जग्मुर युद्धं दृष्ट्वा दिवञ्च ते । रामो विभीषणायादाल लङ्कामभ्यर्च्य वानरान ।।
rāmeṇa pūjitā jagmur yuddhaṃ dṛṣṭvā divañca te | rāmo vibhīṣaṇāyādāl laṅkāmabhyarcya vānarān ||
Honored by Rāma, they went to battle; seeing the fight in heaven they chanted Rama’s name. Rāma, having worshipped Vibhīṣaṇa, also worshipped Lankā and the monkeys.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 30
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 30
ससीतः पुष्पके स्थित्वा गतमार्गेण वै गतः । दर्शयन वनदुर्गाणि सीतायै हृष्टमानसः ।।
sasītaḥ puṣpake sthitvā gatamārgeṇa vai gataḥ | darśayan vanadurgāṇi sītāyai hṛṣṭamānasaḥ ||
Seated on the Pushpaka, he went along the destined route, joyfully showing Sītā the forest fortresses.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 31
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 31
भरद्वाजं नमस्कृत्य नन्दिग्रामं समागतः । भरतेन नतश्चागाद अयोध्यान्तत्र संस्थितः ।।
bharadvājaṃ namaskṛtya nandigrāmaṃ samāgataḥ | bharatena nataścāgād ayodhyāntatra saṃsthitaḥ ||
Having bowed to Bharadvāja he came to Nandigrāma; bowed by Bharata he proceeded and stood at Ayodhyā.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 32
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 32
वसिष्ठादीन्नमस्कृत्य कौशल्याञ्चैव केकयीम । सुमित्रां प्राप्तराज्यो ऽथ द्विजादीन सो ऽभ्यपूजयत ।।
vasiṣṭhādīnnamaskṛtya kauśalyāñcaiva kekayīm | sumitrāṃ prāptarājyo 'tha dvijādīn so 'bhyapūjayat ||
Having bowed to Vasiṣṭha and others, he also saluted Kauśalyā and Kekaī. He honoured Sumitrā after attaining the kingdom and worshipped the twice-born (priests).
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 33
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 33
वासुदेवं स्वमात्मानम अश्वमेधैर अथायजत । सर्वदानानि स ददौ पालयामास सः प्रजाः ।।
vāsudevaṃ svamātmānam aśvamedhair athāyajat | sarvadānāni sa dadau pālayāmāsa saḥ prajāḥ ||
He performed horse-sacrifices for his own Vasudeva, offering all gifts; he protected his people and bestowed every donation.
Chapter 10 — śrīrāmāvatāravarṇanaṃ — Verse 34
Agni Purana · Chapter 10 · Verse 34
पुत्रवद्धर्मकामादीन दुष्टनिग्रहणे रतः । सर्वधर्मपरो लोकः सर्वशस्या च मेदिनी । नाकालमरणञ्चासीद रामे राज्यं प्रशासति ।।
putravaddharmakāmādīn duṣṭanigrahaṇe rataḥ | sarvadharmaparo lokaḥ sarvaśasyā ca medinī | nākālamaraṇañcāsīd rāme rājyaṃ praśāsati ||
He was intent on restraining wickedness, on fulfilling duties like those of a son. A protector of all dharma, the world, all crops and the land, he ruled Rāma’s kingdom with neither untimely death nor decay.